Räddade livet

Ja, jag fick rädda livet på en stackars badboll som hade lyckats ta sig ut från vår trädgård i blåsten. Den rullade över vägen utan att se sig för! Jag gick och hämtade den och la den i vårt uthus istället. Stackars badboll! Tänk om jag inte hade sett den! Nu sitter jag med fötterna på soffbordet och vad i handen??? Jajjemen, kaffekoppen sitter som en smäck i näven! Nu väntar vi ut stormen inne i värmen.

Vätska

Fick många fina tulpaner när tjejjerna kom i lördags. Alla åkte i vas och placerades ut på lämpliga ställen. Dock var det några tulpaner som igår utmärkte sig lite grann. Dom såg helt klart lite hängiga ut... dom var lixom alldeles mjuka och följde vasens konturer neråt mot bordet... eh... va?? Varför slickar dom vasen lixom?? Kikar ner iiii vasen... Dom stackars tulpanerna försökte hitta vätska utanför vasen när det inte fanns någon i.... Chansade och hällde i vatten för o se om dom orkade ta igen sig. Lite vatten i stjälken gjorde susen, då reste dom sig hyffsat och hårdnade till. Dom flesta stjälkar reser sig och hårdnar till med lite vätska....

Gissa vad!

Ja, kan ni gissa! Barn har en UTVECKLINGSFAS när dom är runt nio månader då dom gärna blir gnälliga, sover dåligt, äter dåligt och klänger på mamma eller pappa.... NO SHIT!!! Jag trodde verkligen att det hade råkat sätta sig lite superlim på alla mina byxor och att Tilda ideligen bara råkade FASTNA i det! *suck*

PMS

En skön morgon med en lugn frukost. Vädrets makter talar dock om för oss att vi inte ska åka någonstans idag. En halvtimme senare lugnar sig vädergudarna och jag tittar ut på den mysiga, blaskiga modden som täcker våra gator... Bestämmer mig för att vi ändå inte ger oss av någonstans. Alltså ingenting inbokat för dagen. Dagen blir ändå fylld av stressfaktorer när man har en niomånaders som skriker för full hals och klänger sig fast vid ens byxben... dock bra träning. När lilla damen väl sover en liten stund så kopplar jag och Casper av med att spela lite spel sen drar det igång igen när lilla damen som styr huset för tillfället, vaknar. Lite lunch intages, en promenad me hundarna utförs och sen in igen. Är sååå trött på det här huset nu... Och Tilda skriker... vid mitt ben... hela tiden... jag väntar otåligt på att Jimmie ska komma hem o lösa av. 
 
Jimmie kommer hem till den härliga atmosfären av en pms-stinn sambo och skrikande liten dam, bara goa Casper som glatt säger "HEEEEEJ PAPPA" och rusar fram med en kram i högsta beredskap. Jag samlar ihop mig, byter om och åker iväg så snabbt jag bara kan. 
 
Väl på gymmet längtar jag efter att få lyssna på min träningsmusik och köra slut på mig själv i ett tufft intervall-pass. Ack vad jag bedrog mig. jag tänkte inte på att när jag har pms så blir det automatiskt så att det mesta motarbetar mig så mycke det bara går. Mitt underbart, vackra, röda telefonhelvete bestämde sig för att det minsann inte gick att köra någon sådan spellista idag. Min underbart, vackra, vältränade, pms-stinna kropp bestämde sig för att skrika rätt ut att den inte klarar ett tufft intervallpass idag. Förbannat. Körde ändå ett rätt så effektivt pass där på löpbandet som kroppen tyckte var okej men gick ändå därifrån med en känsla av att jag hade blivit snuvad på konfekten. Hem igen, in snabbt i duschen och sen försöka samla mig för att bemöta den skrikande lilla damen som förgyller sin dag med att snora ner mina byxben.... Nu sover båda barnen... Behöver jag säga att mina fötter ligger på soffbordet och nej, det är inte kaffe jag har i handen... Det är rött och har en något högre alkoholhalt än vanligt svart kaffe.... Go kväll

Ny liten hobby

Har liiiite svårt o sitta still på kvällen men har nu hittat en perfekt hobby som får ner mitt lilla arsle i soffan utan att jag blir rastlös. Har visat en bild tidigare på water marble som Anna tipsade mig om. Tyckte det var svårt och krångligt men skam den som ger sig. Har hittat lack som funkar och nu är det riktigt roligt, men fler färger måste bunkras! Går en del lack! 
 

Min stora kille

Jag bad han klä på sig själv idag för jag höll minsann på o byta på Tilda. Stora killen som han är börjar han med kalsonger, inga problem, byxor, inga problem, lite jobbigt med tröjjan, hjälper honom lite grann och sen när jag är fördig med Tilda vänder jag mig om för att se resultatet min son har åstadkommit. Plutten, mamma tänker inte släppa dig utanför dörren med byxorna bakofram! Sötegöte! Men det var ett gott försök. Det där med "lappen bak" har vi inte börjat pränta in i skallen ännu men jag får nog lägga till det i mina instruktioner!! haha! 

Vissa saker

.. som man läser bara stannar kvar i hjärnbalken. man kanske inte kommer ihåg ATT man faktiskt läst det men informationen har lagrats och färgar av sig på vilka beslut man fattar och på vilka sidor man ställer sig i en diskussion. jag har blivit idiotförklarad för min ståndpunkt i "vargdebatten" (det köper jag, alla tycker vi olika) men att skaka på huvet åt mig och tycka att jag är knäpp som inte ville låta Tilda sova ute när vargen var i Morup, det har faktiskt gjort mig arg. jag skiter i att man tycker olika, det är bara roligt, hur kul hade världen varit annars lixom, men att skaka på huvet och skratta åt en och hävda att jag har FEL när jag är orolig.... elakt... Läs detta och låt mig vara hur nervös jag vill, det drabbar ju inte er, men idiotförklara mig inte.

Underbart

Morgondagen blev fullspäckad med piffande, förberedelser och snortorkande. Jimmie hade kollat med farmor och farfar att det var ok att vi kom med snoriga ungar, kanske något febriga också. Inga problem. GÖTT!! Kände att kvällen var något hotad där ett tag men efter det svaret kunde jag slappna av och köra på med "piffandet" igen. Klockan tre skulle barnen vara hos farföräldrarna, halv tre var jag fruktansvärt trött på att torka snor och slingra mig bort från två klängiga barn. Jag hade fläckar (läs snor) överallt, stank svett och försökte jag dra fingrarna genom håret så kände jag att jag inte var ren om händerna (trol. snor), något fastnade lixom i håret + att jag aldrig kunde ta mig hela vägen igenom kalufsen för där var något i topparna, kladdigt, som redan hade hunnit börja stelna. Ja men ni fattar ju. Det var med en suck av lättnad som jag stängde igen dörren till lägenheten på sjunde våningen. Äntligen ENSAM! Jag ska duscha!! Alldeles ENSAM!!! Spa-känsla på hög nivå!
 
Strax efter fem började brudarna så smått droppa in och en helkul kväll tog sin början. Jag hade hysteriskt roligt! Det var grymt skönt att bara vara Terese en liiiiiten stund. Jag fick väl någon kommentar typ "hm, har nog blivit några glas vin där", men skiiiiiit i det. Det var jätteskönt att få garva av sig lite och brudarna måste ju ha vetat vad dom gav sig in på, dom har ju varit här MINST en gång tidigare på tjejkväll. Haha, bara o gilla läget brudar, sån här är er värdinna! 
 
Sjukt rolig kväll och jag hoppas det blir snart igen!

Förväntan och förberedelser

I morgon smäller det. Då är det tjejkväll igen! I vanlig ordning kommer jag på hur många smågrejjer som helst som jag vill hinna med innan folket kommer. Piffa lite där, fixa lite med det och piffa lite här. Det blir snabbt lite väl många grejjer att hålla i huvet och mina lista åker fram! Va skulle jag gjort utan mina älskade listor?? Jimmie skrattade åt mig igår när jag ideligen återvände till listan och raffsade ner något med pennan. "Hur går det med den där listan?" "Det går bra men den blir längre snabbare än jag hinner beta av!" Har även tagit det till den nivån att jag har gjort en liten markering i kanten om vad som ska göras vilken dag med tanke på hur många hundar och ungar som är hemma!! Planering på hög nivå och jag skrattar åt mig själv men jäklar va roligt det är! Ska bli så fantastiskt roligt att ha hit alla töserna! Nähe, nu ska "Kafferast" bockas av på listan! ;p

Släkt o vänner

Ibland händer det saker som skrämmer en.
 
Ibland händer det saker som får en att värdera det man har, väldigt högt.
 
Ibland händer det saker som får en att fundera över vilka man kan lita på och inte. 
 
Ibland händer det saker som får en att inse vilka som finns där för en när man som mest behöver det, och inte. 
 
Igår blev jag rädd.
 
Igår kände jag hur mycke min familj betyder för mig.
 
Igår funderade jag över vilka som stod mig närmst.
 
Igår kände jag vilka som skulle finnas där för mig, både bland släkt och vänner, när jag skulle plocka upp telefonen och väcka någon stackars jäkel mitt i natten för att be om hjälp. Jag var bombsäker på att den som svarade skulle hjälpa mig. Jag vet även att alternativ 2, 3, 4 och 5 också hade gjort det och jag hoppas att dom vet att jag hade hjälpt dom om dom hade bett mig om det mitt i natten. Det gick ett par signaler och personen ifråga svarade lite sömndrucket men var det några problem? Icke. Hjälp fick vi och tacksamheten är enorm.
 

skitande, bitande hundar och städrädda barn

Morgonen började bra. Vaknade kvart över fem och kände mig pigg, insåg att jag inte har varit uppe mer än en gång hos Tilda. Tack o lov så somnade jag om en timme till ;)
 
Sen började det krångla. På de tio minutrar hundarna har varit själv här nere har Lova hunnit sätta sig mitt på golvet,  jag asså inte bara satt sig utan även krystat ut lite varor... suck... tur att hon är bra i magen men när f-n ska hon lära sig?? Dom får mat sen åker dom ut i hundgården  med buller o bång. Slänger fram frukost, kastar i mig min när jag väl får satt mig ner och mellan Tildas tuggor. Trots bra flyt på morgonen så kommer vi i vanlig ordning sent till dagis.... .
 
Hem igen med Tilda och ska ge migpå att dammsuga av. Då kommer Tilda på att njae, jag är nog lite rädd för dammsugaren. innan var det problem för att hon inte kunde låta dammsugaren vara. Jag måste säga att jag föredrar det problemet för att dammsuga med en gallskrikande unge hängandes i byxbenet, DET var inte lätt! Frustrationen är ett faktum. Kaffet efteråt lugnande nerverna och sen kunde vi ge oss in till stan och handla. Storhandlar (tjejkväll på lördag :thumbup: ) och sen fick vi skynda oss hem så jag kunde slänga i Tilda mat och sen gå och hämta Casper. Varorna fick vänta i bilen. Powerwalkar in till dagis och kommer i tid (!!) Binder upp hundarna och spatserar in för att hämta Casper. Fastnar i en allergidiskussion med en fröken och helt plötsligt rusar en annan fröken fram, "Nu är en hund lös!!" F-----N!!! Ut Casper!! LYSTRA!!!!! Ja, Lystra-j**el hade bitit av sitt koppel... Hon o hennes j**la tänder! Hon tuggar sönder ALLT!!!!. Frustrationen kände inga gränser! (Mycke frustration idag) Hem kommer vi till slut i alla fall men hundarna lär inte få följa med o hämta Casper fler gånger, skit också, det var så smidigt att slå ihop det...
 
Väl hemma var det bara att försöka få i mor lilla lite lunch och packa in varor, fixa kuber till Tilda och sen sitta ner en liiiiiten liiiiiten stund. Sen skulle stora barnet väckas och det lilla vaknar samtidigt. Kände fortfarande en frustration i kroppen och det var med stor lättnad jag gav mig ut på en springtur med Christian vid sex-tiden! Löpning, lite endorfiner och lite vuxenprat gör susen för humöret, nu är lilla Tette lugn igen!

Vardagslyx

Många små lyxpunkter idag!
 
  • Det blir minsann att vi drar ner till mästarinnan på våfflor i eftermiddag! ska bli så GOTT!!!!'
  • Tilda leker med vovvarna, dom har dragkamp om en av hundarnas leksaker... såååå söta!
  • Har provat måla naglarna vid ett lugnt tillfälle igår. Inte måla som vanligt utan med hjälp av water marble. Svårt som attans. Krävs nog ett antal övningstillfällen och en jä**a massa nagellack. Men ROLIGT!
Mitt resultat...
 
 

Våfflor

Blev så vansinnigt sugen på våfflor igår. Får nog slå en signal till mästarinnan på våfflor och se om hon är hemma i eftermiddag. Lite fräckt att bjuda in sig själv så men va fasen, jag är sugen på våfflor!

Lova 1 år


Something new

En film som gick på tv idag, såg inte hela dock (gör man ju aldrig nu när man har småbarn) men det var en scen som fick mig att brista ut i skratt. En förförisk scen. Tända ljus, hon ligger på sängen halvnaken, jättefina underkläder, han pratar förföriskt och kameran sveper över den halvnakna kvinnokroppen för att sedan hamna på mannen som är nere vid kvinnans fötter... hm... mysigt.. här börjar man ju förvänta sig att han ska lixom på något vis kyssa sig sin väg upp över kvinnans ben... han (spänningen stiger) plockar fram ett nagellack... eh jaha... och börjar måla tånaglarna på henne... what tha f**k?? Sen när blev DET sexigt och förföriskt!!?? Fattar ingenting. Ett skrattanfall dök på mig. Va i helvete? Hon kommer ju få rött nagellack på sina lakan fattar hon väl!! Förresten så skulle jag ALDRIG kunna få Jimmie att måla mina tånaglar och jag skulle ALDRIG tycka att det var sexigt. Jag målar gärna mina naglar själv, tack. Tänder jag stearinljus och svidar om till sexiga underkläder, då vill jag inte måla naglarna, så de då!

Ibland

Ibland kan jag bara säga..att jag ballar ur... på riktigt.... "sluta idiotförklara mig, va glad över att jag har roligt!" sa jag till Jimmie idag. Det är inte alla som kan ha roligt med sig själva som sällskap lixom. Har rockat loss till gamla godingar med Shanaia Twain (Man, i feel lika a woman, se föregående inlägg ;) ) i köket tillsammans med Casper medan jag städade i ordning efter maten. Därefter fortsatte höftgunget och konserten i badrummet medan jag fixade ett bad till Casper. Sen skulle jag få hoppa in i duschen. Konserten fortsatte där med "I sommarens soliga dagar" och diverse snappsvisor.... Eh ja...  Nu har jag lugnat ner mig något (var ju tvungen för att få ungarna i säng). Nu så här i efterhand så kan jag säga att det är farligt att rocka loss samtidigt som man rakar benen.... 

Kvinna! Åh fan!

Jag har gått o känt mig rätt så konstig på sistone, vresig, otillräcklig, instängd, icke nöjd. Har inte riktigt kunnat sätta fingret på vad det är som gör detta och haft väldigt kort stubin och varit förbannad för att jag inte kan tygla mig. Nu har jag satt fingret på det. Poletten ramlade ner när jag träffade en gammal vän i affären. Han har antagit en ny utmaning, jag erbjöd min hjälp och den togs tacksamt emot, hjärtat tog flera extra skutt av ren och skär lycka! Jag behövdes! Tette till er tjänst! Men vad då då? Jag är ju behövd här hemma och barn och hundar visar konstant hur uppskattad jag är. Ändå... Då började tankarna virvla iväg...
 
Jag är träningsfreak, mamma, flockledare, vän och jägarfru. Det som tar mest tid är naturligtvis mammarollen, speciellt nu när jag bara går hemma. Därefter kommer jägarfrun på en säker andraplats, har ju automatiskt då mammarollen samtidigt men ja, skit samma. Sen är man flockledare och sist men inte minst får man komma iväg och vara träningsfreak ett par timmar varje vecka likaså vänrollen hamnar här. Halleluja. Men det är en roll som fattas.... en roll som jag så sakteliga har börjat hitta tillbaka till men som långt ifrån är tillfreds med den nuvarande tillvaron.... jag är ju också kvinna med allt det komplicerade det innebär.
 
Jag vill känna mig sedd som kvinna. jag vill hinna ta en dusch, sätta på lite smink och hyffsade kläder och få KÄNNA mig som en kvinna. Inte slashasen till mamma som försöker hinna med allt vad hemmet innebär. Kvinna, kvinnlig... ja, jag ÄR faktiskt det... Även om jag inte beter mig särskilt kvinnligt så måste jag få känna mig som en kvinna. Det har inte synts det senaste året men kvinnan i mig håller på o blomma ut och min omvärld hinner inte riktigt med. Stackars jimmie har fått ta ett par duster med den rastlösa själ till kvinna som är fast i huset. Men snart börjar jag jobba, bara åtta månader kvar, och då hinner jag vara kvinna med... Under tiden får jag försöka dämpa henne lite, hon är ju rätt extrem faktiskt ;p

Mia på Grötö

Såg ni det programmet igår?? Hur härligt som helst! Skrattade så jag grät när Mia och Anders Bagge pratade om hans "simmare" som kanske har lättare att fastna på en annan heltäckningsmatta! Herregud, så roligt det var! Trots det allvarsamma ämnet! Ett program jag kommer att försöka följa, helt klart!

Hjärtevärmare

Tilda leker tittut med sin mamma för fullt nu när vi byter blöja. Hon tar sina byxor och lägger dom för ansiktet, tar bort dom och flinar mot mig och sen lägger hon över byxorna igen. Så här fortsätter det. Skitroligt! Goa unge! Att så lite får sura mamma att le igen och hjärtat går från en svart hård klump till att det smälter...

Småbarnsföräldrarnas vardag

Barnen vaknar konstant på tok för tidigt. När man själv sover som bäst vaknar den minsta och är pigg.... 05.00. Man har någon sån där optimistisk tanke att om man stoppar in nappen så somnar hon om. Går in o tittar på barnet. Detta barnet kommer INTE att somna om med hjälp av en napp, hon är klarvaken.... Rädda det som räddas kan. Casper sover som en stock och tänker uppenbarligen sova lite till om han bara kan så jag tar in Tilda till vårt sovrum där hon tillbringar de kommande 45 minutrarna med att jollra, slita ut nappen, dra mamma i håret och vara allmänt bökig. Till slut somnar hon om... Då kommer Casper in. Tilda vaknar. Suck. Varför tror man att man ska få sova en stund till? Varför tror man det VARJE morgon? Varför HOPPAS man på det? Det är ju bara att acceptera faktum, man kan lika gärna gå upp. Men man envisas varje morgon med att ligga kvar... bara en liiiiten stund till....
 
Kommer ner bara för att mötas av nattens rastlöshet. Liten schnauzer är ett år snart och därav har hon hamnat i den underbara lite halvsenila perioden. Måtte den gå över snart så hon kommer ihåg vad hon får och inte får göra. Jag menar livet är rätt enkelt; pissa o skita görs utomhus, man tuggar inte på barnens saker och man tuggar inte på sin säng. Hon har glömt de här tre rättesnörena... 
 
Efter en dag av försök till städning, aktivering av både hundar och ungar och bråk vid matbordet om att man INTE ska pressa ut maten ur munnen igen kommer så äntligen ens sambo hem. Jag har inte fått gjort något roligt alls och hela mitt väsen skriker efter vuxet sällskap.  Mat görs och dagens vesäntligheter pratas det om. Maten intas sen drar jag! Bye bye! Off we go till träning! Kör skiten ur mig själv, fylls av endorfiner och en ny livskick. Kommer hem rosig om kinderna och full av positiv energi. Tar en uppfräschande dusch och hoppar sen i en nattstass som inte döljer mycke och en liten sidenmorgonrock, baktankar?? nääääädå. Dock har min sambo inte några endorfinkickar utan har klubbats av jobb, mat och småbarn. Kryper upp i min fåtölj med en halv melon, en bra bok och en schnauzer i knät.
 
När man sen går och lägger sig kommer mantrat "måste sova, Tilda vaknar tidigt" men sorry, jag är inte trött! Men tro mig, imorgon bitti när Tilda vill upp, DÅ är jag trött och allt börjar om....
 
 
Snart sommar! Allt är lättare när det är sommar!

Bella

Ja som den supermorsa jag är skulle vi ju naturligtvis ut o leka i snön. Det skulle ju vara kramsnö så vi kunde göra snögubbe! Blev ingen snögubbe, det hade hunnit bli för kallt. Men det var kul ändå att åka kana och kasta boll.
Hundarna hade fullständigt spel och då menar jag ALLA hundarna. Även Bella slängde sig in in leken och det jagades över hela gräsmattan, inte en orörd plätt på baksidan. Fiskade upp mobilen för att filma tokarna, inte varje dag man ser Bella ha sån action! Hon tröttnade i och för sig relativt fort och ansåg att vi gott kunde gå in igen men vi var kvar ute tills Casper sa att han var trött och ville gå in. Det blev en timme i alla fall med snölekar! Härligt!
Vargen har ju gett sig iväg norrut och passerat oss. Några idioter följer tydligen efter den i Varberg, håller för en gångs skull med en "expert", lämna den ifred! Tilda får ändå sova inomhus idag ;p

Tar ställning

Jaha, i dagens blogginlägg tänkte jag tycka och tänka lite grann.... framförallt om idrottsgalan.... sista frågan lär nog göra folk lite lätt förbannade... vissa i alla fall..... den är inte om idrottsgalan.....
 
  1. Lotta Lundgren.... va gjooooorde du igår på idrottsgalan egentligen???.... PATRIK Forsberg?? *suck* Uppenbarligen stack nervositeten fram sitt fula ansikte men nä, gick inte hem hos mig... Alla tidningarna har säkert skrivit om detta idag, men det tål att upprepas....
  2. Prins Carl Philip.... Jag är inte så insatt i kungahuset men måtte han ha dyslexi... Det blev inte många rätt på talet igår....
  3. Lisa Nordén, fantastiska Lisa, förtjänade vartenda pris!
  4. Många tycker att Zlatan, Bolt och många andra legendarer har en jäkla mallig och dålig attityd. Tycker jag me... Asdryga o lyssna på. Men det ändrar inte faktum... dom är ju skitbra!
  5. Sundhage, cool dam det där!
Nu då.... sista frågan... Jag har inte tagit någon direkt ställning till den tidigare utan hållt mig på den gyllene medelvägen som inte retar någon för jag har helt enkelt inte riktigt vetat vad jag tyckt... men NU har jag en åsikt...
 
     6. Vargen.....
 
Har alltid varit väldigt fascinerad av vargen. Ett fantastiskt djur. Och detta magnifika djur har vi i Sverige! När det sen blev rätt så hetsiga diskussioner om vargens vara eller icke vara blev man varse om alla negativa effekter den har och hur mycke pengar den kostar samhället. Har ändå känt att det inte riktigt berört mig utan har haft lite svårt att tycka i frågan. Den kan väl vara kvar men man kan väl ha begränsad jakt på den precis som på allting annat??? Har följt lite diskussioner utan att riktigt kunna ta ställning, har hört den ena åsikten mer extrem än den andre.... Nu är den här. Vargen. I Halland.... I Falkenberg....  Den har gått genom hela stan... där ska den inte vara.... skogen, DÄR hör den hemma. När jag går ut med hundarna känner jag en nervositet som inte fanns innan. har järnkoll runt omkring mig, ingen hund får vara lös, Casper får inte gå själv utan sitta i vagnen. Tilda kommer inte få sova i vagnen utomhus som är så skönt. Visst är det löjligt. Jag vet att det inte är naturlig föda för vargen att ta barn och hundar men risken finns. Den gör det faktiskt. Någon gång kommer det att ske i Sverige, att en människa faller offer och jag tänker inte låta mina barn bli de första i statistiken. Då slår det mig. Om jag går o tänker så här, vargen är fin men jag vill inte ha den här. Varför ska då någon annan i Sverige dras med det som jag ser som ett hot?? Så helt plötsligt fick lilla Tette en åsikt. Vargen ska bort. Helt. Det finns en anledning till att den har utrotats en gång. Dock förstår jag också att det aldrig kommer bli så i landet lagom att vargen kommer att utrotas igen, men då ska stammen hållas så liten så INGEN har ont av den.
 
 By the Way! Åtta månader kvar tills jobbet drar igång! Ska bli så roligt!! 

Utfodring

En helt vanlig lunchtimme....
 
  • Värmer i ordning maten (naturligtvis rester från gårdagen, man ska inte göra saker o ting svårare för sig än de är...)
  • Ropar in Casper och sätter Tilda i matstolen.
  • En liten diskussion uppkommer...
"Ris?" "Ja, ris och kassler" "Nej kassler" "Jo, det blir kassler. Ska du ha haklapp?" "Ja" Går fram me haklapp. "Nej, röd!" "Sluta nu, det blir grön" "Nej kassler" "Det blir kassler! Ät nu!"
 
  • Tar ett djupt andetag och börjar mata Tilda. Slevar i mig lite mat samtidigt på något högteknologiskt sett och sneglar lite åt Caspers håll. Han bara petar i maten men tjata på honom hjälper inte.
  • Tilda tar tag i plastduken och börjar knyckla ihop den så glasen på bordet lever farligt. Förhindrar detta genom att pressa mitt knä mot bordsbenet med duken emellan.
  • "Ja mätt" "Nej, Casper, ät nu" Han petar i sig lite ris och sitter sen och tittar ut genom fönstret
  • Tilda gapar stort efter nästa sked. hon får den. Stänger munnen och pressar sen ut maten igen (tänk vitlökspress) så den hamnar i haklappen. Då vänder hon helt enkelt upp haklappen och försöker få in det i munnen igen den vägen, med resultatet att det blir mat i hela ansiktet. Bänder ner haklappen igen och bannar henne lite. När detta händer femte gången börjar tålamodet tryta. Tvingar ner haklappen igen och sveper fram en sked mot hennes mun igen, den fäktar hon bort och ner på golvet. "Ååååhh, Tilda då!" kommer det från Casper! "Du e tyst o äter!" säger den förbaskat pedagogiska mamman vars tålamod har nått botten.
  • Försöker ge Tilda ett par skedar till men efter ytterliggare en brottningsmatch om haklappen och ännu mer mat i Tildas ansikte ger jag upp, häller upp lite mer mjölk åt min matvägrande son och börjar duka av.
  • Torkar av golvet under Tilda.
  • Torkar av Tilda och lyfter upp henne ur stolen.
  • Får torka golvet under Tilda igen...
Nu sover båda barnen och jag tar en kopp kaffe och laddar inför mellanmålet....

En helt vanlig löptur


Många säger att det bara är att ge sig ut o springa... ja visst, att springa tar ju bara den tid det tar, men ni aaaanar inte vad det ligger för förberedelser bakom och att göra efteråt. här kommer en liten inblick av hur en helt vanlig lördagseftermiddag spenderas när man ska ta en 15-km-tur....
 
Förberedelser:
 
  • Har jag några rena kläder? Tre lager behövs... japp, check!
  • Lypsyl, check!
  • Har jag tagit lypsyl på läpparna? Nej den detaljen missade jag, men det låg o väntade snyggt i trappan på användning
  • Pannlampa, check!
  • Reflexväst, check!
  • Mössa, check!
  • Vantar, check!
  • Klockan laddad? check!
  • Klockan på armen? check!
  • Lova med i koppel? Check!
  • Viktigast av allt, har jag bajsat nyss?? CHECK! 
Då drar vi! (förberedelserna tar miiinst 30 minuter, beroende på hur hård man är i buken :D )
 
Själva löpturen:
 
Trampar på, nöjd över mitt tempo. Ska bara lyckas hålla det i minst en mil till.... Efter ca 5 km känner jag det. En redig fis på gång. inga problem, är ju alldeles allena! Värre om man står på löpbandet och gymmet är fullt av folk... Men fisen lurar mig... den vill inte ut... istället ligger den där inne som en stor gasboll och trycker på både det ena och andra organet vilket gör att jag känner mig uppsvälld, skitenödig och illamående... Då är det inte roligt att trumma vidare. En löpares mardröm. Det rumlar till i magen och fisen lugnar sig. Trampar vidare. Känningarna kommer tillbaka efter 500 m. Men nu ska jag nog banne me kunna fisa. Känner att den är på g men aj aj, känner att den inte kommer att komma ensam... ajjabajja, bara till att motarbeta den... trampar vidare.. mår rent illa. Börjar fundera på om jag ska ta av mig reflexvästen och krypa in i någon dunge och hoppas på att min bleka lilla rumpa inte kommer att synas från vägen... Inser dock att det kommer att bli som en smärre explosion om jag sätter mig nu och drar alltså ut på det så länge jag kan. När jag hade sprungit en mil la det sig så jag kunde slappna av i min löpning igen och tiderna per km blev lite bättre. Kändes så pass bra så jag passade på att förlänga rundan lite.
 
Löpturen tog 1:28:00 och blev 15,26 km lång
 
Efter löpturen:
 
  • Toabesök, CHECK!!!
  • Stretch, check!
  • Lova-massage, check!
  • Kollar över blessyrer, skavsår efter bh:n (hur sjutton gick det till?), blåsa på ena tån (dessa sockarna har helt klart gjort sitt), torra läppar, men annars bara ett par stela ben...
  • Dusch.... CHECK!
  • Massage på benen
Ca 40 minuter läggs på efterbehandling
 
Hm... det blir alltså ca 2 timmar och 40 minuter som läggs på 1,5 timmes löptur. Kräver faktiskt lite planering som småbarnsförälder.... speciellt om man är hård i magen.... haha!

supermorsa....eh nä...

Idag har jag ett riktigt bryt. Alla känslor som betyder "jag vill inte!!" väller fram! En tuff natt igår och en alldeles för tidig morgon idag sätter sina spår på tålamod och ork. Jag är dessutom inne i en period där jag inget hellre vill än att börja jobba, komma ut, träffa folk och så är jag "instängd" här! Missuppfatta inte. Mina barn är underbara. Tilda är dock en liten terrorist och det är inte en gång om dagen hon får sig lite smäll på fingrarna utan väldigt väldigt många gånger. Nervbanorna är nog inte färdigutvecklade i hennes lilla huvud för hon gör om samma "fel" bara några minuter senare.
Casper däremot är inne i världens goaste period och vill ha mycke kramar och gos. Ger jag han så gääärna. Det är skönt att bli påmind ett antal gånger om dagen att det finns annat o göra än att fixa en massa, nämligen kramas. När han på sitt lilla småbarnsspråk säger "jag älskar dig" smälter man ju som smör i solen.
Så jodå, den här klagande mamman älskar sina barn. Men jag är så trött på att gå hemma. Samma visa dag ut och dag in. Hundar, handla, städa, leka, en satans massa "ajja" och diskussioner som går till den intelligensnivån så dom handlar om huruvida det ska vara gröt eller yoghurt till frukost. Sorry, men jag är inte den mamman som tycker det är roligt i längden och vissa perioder känns det värre än andra... Men nu gott folk ska jag titta på "Djungelhjul", dricka kaffe och sitta under filten med min son, sen ska vi ut i kylan o promenera och inspektera varenda kott-fan, för det är vad min pojke vill!

Joggingtur

Det var dags för en liten löptur. Med Lova förstås. Men ja fick även sällskap från två andra... en fyrbent och en tvåbent. Hotade med att det bara var fem månader kvar till gbg-varvet, dags å sätta fart! Då pallrade minsann Christian sig ut och tog Gry med sig! Roligt att ha någon att tjöta me! han var inte så talför när de var två km kvar, det var ett tag sen han var ute. Det var en riktig pepp för mitt lilla huve att det var ombytta roller den här gången när vi sprang, sist (i somras) så var det jag som knappt hängde me, nu var det jag som fick peppa, ROLIGT!!! Ska minsann tjata med honom nästa vecka me! Roligt me sällskap!

Liten uppföljare

En liten uppföljare på gårdagens inlägg...
 
Plockade upp ett par strumpor från golvet, gav dom till Casper o skrek över dammsugardånet "GÅ O SLÄNG DOM HÄR I TVÄTTKORGEN!" Min älskade son, alltid ivrig att hjälpa till och vara mor till lags pinnar iväg och jag tittar inte ens vart han går hän... Sockarna hittade jag senare i papperskorgen... ojdå... bra försök.... I vanliga fall vet han vilket tvättkorgen är men han hörde väl bara ordet "släng"... Eller så har han sett mig slänga socke efter socke som Lystra har tuggat på....
 
Försöker få hundarna att tugga på ben nu istället för en massa annat trams de inte ska tugga på. Det är bara Bella som aktivt har gett sig på sitt ben.. Lova lekte lite med sitt och låg sen o tittade på mig och undrade "ska du inte hjälpa mig o hålla??" Nej, sorry, det klabbandet får du klara själv damen. Lystra tuggade ett tag på sitt men ligger nu mest o surar och undrar varför hon inte får gå fram till Bella... Får låta Bella tala om det själv när barnen inte är i samma rum....

Städning

Städning i ett hem med tre hundar och två småbarn. Kan vara lite rörigt och lite problematiskt...
 
Hundarna åker ut i hundgården, problem solved.
 
Barnen.... det stora barnet har vett att hålla sig undan, typ sitta i soffan framför tv:n som inte hörs över allt oväsen från dammsugaren eller följa order som morsan skriker ut över dammsugedånet "GÅ O SLÄNG DETTA I TVÄTTKORGEN!!" Sen om man hittar det i tvättkorgen eller toaletten lite senare har smärre betydelse så länge det var spolat innan ;p 
Det mindre barnet är dock fortfarande fascinerad över att mamma far runt som en tetting, dånar o skriker. Hon (Tilda, inte mamman) är dock placerad i sin gåstol så hon inte är ivägen mer än nödvändigt. Då går alltså köket och matrummet bra att städa av. När man sedan ska dammsuga i vardagsrummet blir det lite bökigare. Det var undanplockat överallt för fem minuter sen men nu får jag lik förbaskat putta saker framför mig när jag dammsugar, vägrar att plocka eeen gåååång tiiiill.
Det blåser från dammsugaren, vilket är hemskt roligt så hon är inte långt ifrån den. man får alltså se till så att man inte gör världens krock med Tilda när man drar dammsugaren efter sig, vill ju inte orsaka wiplash i onödan. Får svinga sladden över och runt om gå stolen när jag sen ska ta mig ut i hallen.
Torka golven är heller inte helt lätt. Det är också tydligen väldigt intressant. men långt skaft på moppen löser det mesta, jag står på ena sidan av gåstolen och moppar på andra sidan :thumbup:
Färdig!
Går in på toaletten för att byta på Tilda och själv sätta mig på toa. Moment ett går relativt bra. Moment två (jag ska sitta på toa) är svårare när Tilda är på golvet. Badleksaker, pottor och blöjjor röjs runt med. Av 40 blöjjor är nog bara fem kvar i paketet innan jag har hunnit kissa färdigt... Tar med Tilda ut i köket och ska fixa kaffe till mig... Då ser det ut så hääääär....
 
Bra att du städade mamma lilla....

Sovmorgnar

Dom är nog ett minne blott. Båda barnen började ett tag med att somna om på morgonen, Tilda i sin säng och Casper i min. Så man fick ligga till åtta, halv nio. MYCKE skönt. Tilda har dock börjat ändra sig i din frågan och tre morgnar i rad har jag nu fått masa mig ur sängen innan klockan sju... bara o gilla läget... men det var så skönt när man fick ligga o dra sig och gosa med Casper. Nu får man morgna sig i soffan en stund istället medan Tilda stapplar runt i gåstolen och då kryper Casper minsann in under filten hos mig o vill mysa... Funkar... Mammahjärtat gillar det med ♥
Och kors i taket! Jag har fått sova HEEEELA natten de tre senaste nätterna. Har inte behövt gå upp o trycka in napp, trösta Casper eller gå på toa! Så sju är inte så fruktansvärt tidigt ändå ;p

Hemmajobb och aktivering

Det är inte lätt när det är lov för lille Casper. När han är på dagis 15 timmar får man en herrans massa grejjer gjorda under dom 15 timmarna. Tilda kräver ju inte någon större aktivering ännu. När Casper är hemma på loven går allting oftast mycke långsammare då jag försöker vara någon typ av supermorsa, klona mig själv och reda ut att få gjort sysslor samtidigt som Casper ska aktiveras med spel, måla, diska etc. Ofta knackar det dåliga samvetet på, att jag borde stänga av den fyrkantiga barnvakten nu, jobba mindre och aktivera ungarna lite, för att inte tala om de stackars hundarna. Men vissa saker måste bli gjorda. I dag fick Casper så snällt hjälpa till. Tänkte att det tycker han bara är roligt. Det får ta den tid det tar istället. De två första grejjerna var roligt. Den tredje grejjen tröttnade han snabbt på och mitt glättiga "kom Casper och hjälp mig! Jag klarar det inte utan din hjälp"  blev till ett bestämt "Jo, Casper, nu hjälper du till!". Får trösta mig med "Lika bra han lär sig i tid". Vi satsar på barnarbete här på loven....
I morgon kommer belöningen för Casper. Då blir det vallarna tillsammans me "momo"!

Pedagogik och effektivitet

Ja, det är ju drömmen i en småbarnsfamilj. Idag har inget av det infunnit sig i det Wahrenberg-Holm:ska residenset. 
Det hela raserades egentligen redan inatt. Kvart över tre kom Casper instapplandes. BORDE gått in med honom me en gång men jag ORKADE bara inte utan hivade upp honom i sängen. Dålig sömn när sonen ligger brevid = huvudvärk nästa morgon. Den ackompanjerades med Tildas vansinniga skrik som ökade för varje gång jag försökte roa henne med nappen och hennes plingande mobil istället, ville bara vila liiiite till. Hon ville helt enkelt inte ligga kvar hur gärna jag än ville det...
Kvart över sju klev vi upp. Huvudvärk, mensvärk, trött - say no more.... Satte Casper på toaletten och bytte blöjja på Tilda och slängde ut hundarna för en kissning. Sen kröp jag ihop under filten i soffan... i typ fem minuter... Tilda var INTE nöjd. Bara o börja med frukosten. Så fort Tilda inte är nöjd med någonting skriker hon. nej, hon gråter inte, hon SKRIKER. AAAAAAAAAAhhh lixom. Gällt. Högt. Enervrerande. Jag skriker tillbaka "TYYYYYST" eller "TILDA, SLUTA nu"... pedagogik på hög nivå. Casper vågade inte säga ett pip, han märkte att mamma inte var på något strålande humör direkt. Till slut var frukosten intagen och lugnet la sig något. Effektiviteten saknades dock fortfarande och mamma lilla hamnade i soffan igen med en kopp kaffe. Kunde ändå inte åka och handla nu för djuraffären skulle inte hinna öppna innan jag var klar då. En perfekt anledning och dyka in i boken en stund medan barnen var mätta och nöjda.
 
Alltså, ingen pedagogik och effektivitet hemma hos oss idag! Vi klarar oss ändå ;p

My dog

Idag släpptes mamman lös och jag fick en heeeeel dag för mig själv!! Den avverkades på My Dog-mässan i Göteborg. Hade en shoppinglista, dock låg den kvar på bordet hemma. Tur var väl det för pengarna är slut ändå ;p Medan jag gick runt o glodde ryckte en kille tag i mig och lurade in mig i hans tält (hm, det här lät ju porrigt o mysigt men vi var inte ensamma och det var heller inte ett vanligt tält med dragkedja o grejjer). Han tyckte att jag minsann skulle vara med i en tävling om en startplats i Hundlöpet 5 eller 10 km. Eeeeh okej. Han svarade på frågorna för mig så jag behövde bara fylla i namn o email, dragning klockan elva... Gick därifrån med en känsla typ "Shit, va gav jag mig in på nu?? Ja kommer ju vinna den jäkla platsen" O jajjemen. Klockan 11.05 står Terese där med en vinst som innebar en gratis start i Hundlöpet den 26:e maj i Göteborg... vaddå, en vecka efter gbg-varvet, inga problem, idiot...  Men men, jag och Lova ska alltså springa ett lopp tillsammans med en jäkla massa andra hussar och mattar och deras odjur.... Ska faktiskt bli rätt roligt!
 
O ja just det, Lova ställdes ju ut nu i dagarna två också. Lördagen gick sådär. Det gjorde det även på söndagen men då blev hon i alla fall BBDD... Bäst Bland De Dåliga
Alla vovvarna i hennes klass fick blått (Very Good, typ Godkänd men sorry, du går inte vidare) så de fyra hundarna i den klassen som inte gick vidare placerades ändå 1-4 och då vann Lova! Haha! BBDD!! Sug på den! Revansh nästa år. Då blir hon BBDB...ja asså bäst bland de bästa ;p

Jobbe

Nio månader kvar... en hel graviditet... sen ska jag vara ordentligt trött om kvällarna, känna vardagsstressen, gå upp i ottan för att gå med hundarna, stressa till dagis, serva människor som kanske beter sig som skit hur jag än gör, försöka pressa in lite träning i schemat och lyckligt slutkörd äta kvällsmat tillsammans med familjen. Ja, jag längtar till jobbet. Jobbet ger en även lite extra klirr i kassan, vilket helt klart hade behövts den här månaden... 
 
Granen har slängts ut idag. Kände att jag och granen var rätt så lika i det tillståndet vi båda befann oss idag. Risiga, fällperiod, vätskebrist, begagnade, färdiga. Men den såg ju tjusig ut INNAN jag hade lirkat bort kulor, glitter och belysning. Precis som jag gjorde efter duschen och med en fräsch outfit nyss påtagen. Nu har uppsättningen av håret gått åt fanders, de obligatoriska småbarnsförälder-fläckarna finns på axlarna och i ansiktet och hundhår.... så nu ser jag alltså ut som granen gjorde när jag hade klätt av den.. Fräsch och vacker som en nyponros i morgondaggen. 

Galgberget

Igår lämpade jag av barnen hos mor min och seglade vidare till Galgberget. Lite backar skulle köras. Kommer dit och sätter på mig min nyköpta mössa och tillhörande vantar. Coolt! Där va ett hål på mössan anpassat för min lilla tofs i nacken. Snyggt! Goa vantar! Perfekt! Bajspåse ner i fickan (till Lova naturligtvis ;p ). Började rota i handskfacket där jag ALLTID har bajspåsar liggande... fast inte idag... attans bananer... Rotar igenom resten av bilen, någon jäkla påse måste jag ju ha någonstans! Nä.... Får väl fråga nästa hundägare som kommer gåendes om jag kan snylta till mig en av dom. Där går ALLTID någon med hund när man gör sig i ordning... Förutom idag... Efter en stund kommer det ett trevligt par med en lagotto som gav mig en påse. TACK! Bajsproblemet löst och påsen använd bara ett 50-tal meter senare. Det visar sig under rundans gång att det inte räckte med en påse men nu hade jag gjort så gott jag kunde i alla fall.... 
Backar stod på schemat. Skulle traggla femmans backar ett antal gånger var planen. Fick lägga ner det när jag kände att benen inte var i form alls. Fick vara glad om jag klarade två varv på femman. Lova var lycklig över att komma ut och var inte alls lika stum i benen som sin matte. 
När första varvet var avklarat ändrade jag planerna och svängde in på Hälsans stig istället. Den är gjord för de människor som typ har hjärtproblem. Det hade jag i denna stund, hjärtat klapprade som fasen innanför bröstbenent så det var bara att kuta in på den stigen! En kilometer in på slingan blir det lite dåligt skyltat och lilla Tette kan bara inte sakta ner för att kolla ordentligt, Hitåt är det nog, tänkte jag och rände på. Det var det inte. Ramlade in på femman... igen... ajdå... Trött...
Men Lova hittar en liten kärlek på vägen, hon förstökte ställa sig in hos en labbeblandning, Sixten, som vi sprang förbi ett par ggr. Han verkade intresserad men Lovas matte förhindrade eventuell närkontakt genom att jogga vidare...
När Lova stannade till för att uträtta behov blev vi omsprungna av en tjej som höll lagom tempo. Det tyckte Lova var jätteroligt! En liten hare!! Den ska vi ifatt, sa hon o började dra! Lät henne ha ett jämnt drag i linan så hon fick jobba lite. Så de tre sista kilometrarna hade vi ett byte att jaga, perfekt! Gjorde fint för mattes tempo me! Lova passade även på att charma ett gäng brudar som var ute o gick. Hon påminner helt klart om sin matte i löparspåret genom att hela tiden se till att alla andra har något att titta på, le åt och beundra! 

Mina godingar

För längesen fick min lilla mor ta över en hundsäng som vi fick. Vi hade då inga små hundar och tyckte att den var på tok för liten för Bella. Nu har vi dock en liten vovve som gärna ligger i en sån bädd så vi fick tillbaka sängen... Nu har vi en "liten" vovve som gärna ligger i den, men den minsta är nog portad från den. Mittemellanvovven knör dock sig ner ibland....
 
 
Tilda gör som många andra gör nu, går in med liv och lust i träningsåret 2013. Här kör vi bänkpress med lätta vikter...
 
 
 

Gott nytt år!

Kvart i fem hade vi baxat in mat, ostbricka, diverse barntillbehör och badkläder. Iväg till Christian där vi hjälpte till med förberedelser. Casper och Tilda lekte gott me sina kusiner men aldrig har vi föräldrar varit så måna om att de skulle somna i tid. Tolvslaget ville vi ha för oss själva, i en badtunna. Casper däckade ihop i soffan, Tilda var lite krångligare i sin säng men kvart över elva sov alla barn som dom skulle. Badkläder på och med förväntan stapplade vi ut till badtunnan. H-vete va varmt det var. Isflak hämtades, ja isflak, och slängdes i sen fick vi hastigt o lustigt korka upp champagnen, raketerna syntes i horisonten, då måste ju klockan vara 12! Gott nytt år ropades ut, champagnen dracks och sen tjötades det lääääänge. Vi kom nog inte ur den där tunnan innan halv tre, tre. Hysteriskt roligt hade vi men idag är man lite lätt sliten... barnen vaknade ju lixom vanlig tid....
 
Gott nytt år!

RSS 2.0