Tettelisa

Så här är det. I lilla landet lagom får man inte tycka att man själv är bättre än någon annan. Men se ibland sticker djävulshornen fram ur lilla Tettes panna och jag kan komma på mig själv med att jämföra mig själv med andra och börja sträcka lite på ryggen för att jag tycker att jag är liiite bättre. Det är alltså ingen uttalad tävling, den pågår bara i mitt lilla huvud. Det är inte speciellt ofta men ibland så träffar man på dom där personerna man alltid har tävlat lite granna med. 

 

Men så här är det, jag ÄR bra!! Hej, landet Lagom! Jag är BRAAA! Typ rätt nöjd me mig själv.

Svaret till gårdagens "våga fråga" är *trumvirvel* SCHAMPO! Japp, jag tappade en schampoflaska när jag packade upp ge-kås-grejjerna så det var schampo i större delen av hallen inklusive mina byxor. Tyckte det såg ut som något helt annat än schampo men jag måste säga att jag fick rätt så oskyldiga svar här ;)

 

 

Tack vare att mitt knä har börjat krångla som det gör så har jag även fått mig en spark i baken att se till o fixa en mindre vagn till Tilda som jag kan ha när jag bara går med henne. Hade tittat ut en på nätet men såg till att åka en sväng till ge-kås för att kolla läget me. Där hittade jag faktiskt en som passade in någorlunda på mina kriterier. Liiiite för små hjul men va fan, där va LATTEHÅLLARE!!! Vet inte riktigt hur jag ska manövrera upp detta med tre hundar, hålla reda på vagnen OCH dricka kaffe men.... tja... skam den som ger sig. Det ska nog gå o lösa det också ;) Tilda sover nu i den nya vagnen, jag ska montera in den större bilstolen och gladeligen slänga ut den lilla skiten på tippen sen bär det av på promenad. Nä vi provar inte lattehållaren idag. En annan dag. Dricker ju kaffe nu....

Perfekt tajming. När jag ändå har bestämt mig för att inte springa förrän till helgen så passar jag på att bli sjuk. Bra. Då behöver jag inte gräma mig så mycke för att det är mitt knä som sinkar, jag är faktiskt sjuk också. Sen att det känns som att jag är en hårsmån från döden, det får jag väl ta. Men med två små barn och tre hundar som alla ska aktiveras och rastas på ett eller annat sätt är det inte så lätt alla gånger. Man kan lixom inte riktigt sjukanmäla sig. Bara låta allting ta sju gånger så lång tid och hoppas på att dygnet och orken räcker till ;)

 

Tar kaffe först...

Är så frustrerad och förbannad nu. Knäf-n fortsätter att trilskas. Inte konstigt då jag inte bara kan lägga av med det som har belastat det (hundpromenader med snebelastad barnvagn). Inte nog med att värken har flyttat runt lite i knät, man haltar ju lixom en aning när knät inte bär. Detta har gjort att jag nu har ont i vaden, rumpan, skulderblad och (här ska ni få höra nåt) HANDLEDEN!!! Jaha, varför eller HUR då?? Jo, jag insåg idag att jag lägger vikt på motsatt hand som håller i barnvagnen för att avlasta knät.... Helv**es jä**a f******n! Har väl börjat lyssna lite grann på ängeln på axeln nu och ska inte köra någon löpning på en vecka, kanske lite styrka för utvalda delar av kroppen, men ingen löpning. Detta beslutet retar mig något så in i helv**e då det faktiskt inte är löpningen som har orsakat det, men det andra kan jag inte sluta med. Det gick ju så jäkla bra med löpningen! Fina tider och kroppen var så pigg! Så idag är det en bryt ihop-dag så jag kan plocka ihop mig själv ikväll och börja bita ihop igen.

 

Nu då??? Kaffe!

Lystra ilsknade nog till när jag skrev om hennes magnifika jaktförmåga. Idag har hon visat husse va hon går för och det verkar ju lovande. 

 

Jimmie tog med sig både Bella och Lystra till dom båda brunas förtjusning. En liten grå njuter nu i fulla drag av att bara vara med sin matte utan några fler störningsmoment än barnen. Även platsen i soffan har blivit större och hon verkar inte så där jättelessen för det. Även promenaderna blir roligare när man är ensam vovve så ja, Lova njuter hon.

 

Igår åkte jag och Albert ner till Ramshall för att förgylla alla andras kväll med våran fantastiska närvaro och skojfriskhet. Där slöt vi upp med Emilie och en hel massa andra känningar. Många roliga danser fick jag trots mitt knä. Fick även "gnussat"... Vet ni inte va det är?? Tråkigt för er.... Har provat några gånger men inte trivts. Dansade me en skön göteborgare igår som minsann tyckte att jag skulle prova. Sagt o gjort, kände mig bekväm me honom så här skulle gnussas.... Funkade riktigt bra. Trivdes. Kunde slappna av. Tills jag kände en svettdroppe vandra nerför min panna, ögat, kinden, läpparna, uuuuäääärrk! Va fan, det var ju inte ens mitt svett!! Nähe, tacka vet jag standardutförande!

Idag har det varit Caspers dag (än så länge). Han har suckat bedrövat varje dag den här veckan när jag har sagt att vi ska gå ut o gå med hundarna så idag fick Casper välja vad vi skulle göra och så fick hundarna rasta sig på annat sätt. "DAGIS!!" hm, sportlov..."Nä, gubben, dagiset är stängt nu. Du ska dit på måndag! Ska vi leka på Vallarna i stället?" "JAAA!!" Så vi packade ihop oss efter frukosten (och mitt heliga kaffe) och iväg for vi till lekplatsen. Tilda sov som en stock så jag kunde lattja runt ordentligt med Casper vilket jag helt klart hade energi för idag. Vi blev dock lite hindrade av all is men lyckan var stor när Casper satte sig på en gunga och jag satte mig i samma och vi gungade högt högt högt tillsammans! Det var längesen jag gungade! Jag blev rent yr. Det var en kille brevid oss som gungade också och han ansåg ju naturligtvis att dom skulle gunga likadant. hans mormor var lite tveksam "Jag vet inte om jag får plats där" "Jojjemen, det är en viljesak!" gastade jag skrattandes (kan jag aldrig hålla tyst??), fasen va härligt det var att gunga! Stackars mormodern fick så snällt knö sig ner i gungan men vi skrattade gott tillsammans där vi gungade me våra pojkar!

Sen bar det iväg mot stockarna och stubbarna där vi skulle gå balansgång. Casper gick först medan jag höll honom i handen. Därefter var det min tur, då fick Casper hålla mig i handen och visa vilken stubbe jag skulle gå till. Goa unge, han tog sin uppgift på största allvar så hans klumpiga lilla mamma tog sig runt hel ;)

Ut me hundarna direkt efter frukost. På rundan fick jag kvitto på vilket jaktämne Lystra är. Hon stod o nosade i diket när det stöttes upp en hare två meter bakom henne. Bella stod o darrade frustrerat i kopplet och Casper gastar "HAJE HAJE HAJE!"  medan Lystra fortsatte "lukta på blommorna", hade ingen som helst koll på att ett byte stack iväg... Nä hon trivdes bättre där, där hon kunde lukta på eh... bajs troligtvis...

 

Sen packade jag in ungarna i bilen o iväg vi for o handlade. Det flöt på snyggt ända fram till slutet. Vi skulle ta en påse till och där var en familj det inte flöt lika bra för, Casper förlorar då allt fokus och börjar vanka runt och tittar me stora ögon på den här familjen med dom lessna barnen. Min telefon ringer, försöker fiska upp den och göra mig hörd bland barnskriken, sliter tag i Caspers arm för att dra undan han så han inte fäller den stackars mannen som försöker ta sig runt den skrikande familjen och min zombieliknande son med sin rullator. Avslutar kvickt samtalet och taxar sedan ut från affären.

 

Hemma blir det diskussioner om vem som skulle äta pannkakorna och vem som skulle äta makaroner. Vi löste detta stora problem och packade sen ut oss i bilen igen för att åka ner till mormor Ulla. Där vankades semlor och total lycka för Casper. Han får semla, russinkaka, Ullas odelade uppmärksamhet och RUSSIN! En mycke lycklig Casper bestämde sig för att här skulle han minsann sova över nån dag!

 

Hem, fixade paj och sen började jag min joggingtur till Christian. 8,2 km på 45 min med ett ömt knä. Mycket nöjd. En fantastiskt glad Casper rusade in till Christian, gapade "ATTIS!!" och fick äntligen ge honom paketet vi hade hjälpts åt att slå in. 

 

En stolt och nöjd mamma sitter nu med fötterna på soffbordet o sambon sover i soffan brevid. En bra dag. En något hektisk dag. En lyckad dag. En ROLIG dag!

 

Lova har så gott som gått ur löpet.

 

Bella är nog på väg in i löpet (totalt ding i huvet)

 

Lystra är nog också på väg in i löpet (minst lika ding i huvet)

 

Lilla jag har varit ute på löptur. Trodde det skulle gå skit me tanke på mitt knä men vågade ändå ge mig ut då "skadan" har uppkommit vid felbelastning när jag går med vagnen, inte av löpningen. valde en runda jag kan korta ner om jag känner att jag inte pallar hela. Knäet trilskades och jag fick verkligen fokusera på min löpstil för att belasta rätt, bra i och för sig. Kände av mitt söta lilla knä de första 8 km men de sista 2,5 hade jag fokus på annat så som motvind, backar och en rejäl blåsa på en trampdyna, knät hamnade alltså i skymundan. Trodde att tiden skulle bli katastrof men visste att jag hade hållt rätt bra tempo i mitten på rundan. Jajjemen, 1 minut från personbästa på milen trots mitt knä. Mycke nöjd! Förutom knät kändes kroppen pigg och lätt och flåset funkade fint så det var lite tetigt att något annat skulle sinka.. Men men, håller mig på såna här smårundor nu tills knät har kommit i ordning... eller det kanske blir liiite längre på söndag.... tar det lugnt på torsdag i alla fall... tror jag... *fniss*

Idag har mamma lilla inga gränser på andra hållet. Tålamodet finns där, även om Tilda tänjer på det så mycket hon bara kan, även engagemanget till att försöka få Casper att hjälpa mig med.... ja, allt. Vi har varit o gått med hundarna - Casper gick själv halva rundan vilket mitt knä tackar så hemskt mycke för, vi har handlat - Casper fick välja färg på diskborsten och gick sen och höll den stolt under hela shoppingrundan, vi har gjort pannkakor - Casper fixade smeten och diskade sen när jag stekte, vi har slagit in paket - Casper fick tejpa och hålla snöret på plats. Nu tar vi paus i soffan, kaffet klarar jag att dricka själv, sen blir det köttbullefix - Casper hjälper till me allt utom stekningen, därefter blir det en löptur för mig. Hoppas att lite spänningar i axlar och nacke ska släppa med hjälp av lite endorfiner!

 

Tror ni det är ok att sätta sele och lina på ungen och sätta henne i en krok på väggen... så att hon lixom bara kommer en sisådär 1,5 meter?? Det hade underlättat en hel del. man är rätt trött på att höra sig själv säga "TILDA, SLUTA MED DET DÄR!! TILDA, AJJAAAA!!! NEJ TILDA AJJABAJJAAAA! TILDA FÖR HELVETE, GE NU FAAAAAN I DEN!! suck, hon är ju makalös..." Sätter mig tungt i soffan "Makalös??" kommer det från Casper. Tack Gud för att han bestämmer sig för att bara härma det ordet....

Pedagogiken har inga gränser här hemma. Supermorsan är igång på allvar....

 

 

Tilda har fått smäll på fingrarna x antal gånger, Casper fick springa upp på sitt rum med en högröd mamma vrålande efter sig och hundarna har naturligtvis känt av den något instabila ledaren och därmed försökt ta mer plats än nödvändigt. Ja så mamman här hemma har flippat ett antal gånger idag.

 

Tilda sover nu och jag o Casper satt o mysade länge efter mitt utbrott där jag fick förklarat varför jag blev arg och bad om förlåtelse för ett onödigt utbrott. Min älskade pojk förlåter alltid mammas små synder och vi är kompisar nu igen men det dåliga samvetet knackar på axlarna hela tiden. Sånt utbrott jag fick idag har jag inte haft på länge och det är totalt onödigt, det hjälper inte utan skrämmer bara min stackars pojk. Måtte det dröja länge innan det blir så igen. Efter tre år borde jag ha lärt mig att det inte går att pressa min son till någonting men idag kom "suck-it-up, just-do-it!!"-mamman fram, tålamodet tog slut. Sånt händer men f-n va man känner sig usel. Så nu ska vi gosa under en filt till Lejonkungen medan terrorist-syster sover en stund ;)

Det är underbart med vänner som man har haft länge, som känner en utan och innan och bara finns där trots att man inte har så mycke kontakt under året. Igår fick jag äntligen till en tjejkväll med en sån vän. Vi har varit vänner sen mellanstadiet och har hållt kontakten hela tiden, inte mycke , inte ofta men man vet att hon är bara ett telefonsamtal bort. Goaste Anna och jag delade en flaska vin, åt taco och tjötade non stop i typ fem timmar. Sen kanade småbarnsmamman in i koman ;) Vaknade vi sjusnåret, klev upp vid åtta, började diska och tog mig sen lite frukost och bara slappade tills det var dags att ge sig av hemåt och hämta barnen hos farmor och farfar.

 

Efter en liten joggingtur (knäont hindrar mig från långa turer) fick jag lunch hos svärmor och sen bar det av hemåt med barnen. Efter en lugn kväll och förmiddag kliade det i fingrarna och energin höll på o spruta ur öronen på mig. Så jag dyngade ungarna i säng för middagslur, tog en dusch, sen blev köket städat, tvätten upphängd, ugnen skurad och kaffebryggaren rengjord. Mycket nöjd med utfört arbete och sitter med en kopp kaffe i soffan, bara en liiiiiten stund till innan stora barnet ska väckas.

Ja, vad som stod på menyn igår kväll kunde ni ju läsa i mitt förra inlägg. Att filén var på 1,9kg stod ingenstans men det var den. Fasen det orkar vi ju inte äta upp. Men så har vi ju en karl som ställer upp i vått o torrt. Så igår var hela min lilla familj samlad; båda mina barn Tilda och Casper, båda mina karlar Jimmie och Christian och alla "mina" hundar Bea, Gry, Tira (dräktig), Lova (löper), Bella (på g in i löp) och Lystra. En god måltid och mysfaktor på hög nivå. Njöt i fulla drag.

 

Idag har Jimmie varit hemma på morgonen! Supermysigt! Alla njöt vi i fulla drag!

 

Alla hjärtans dag. Jimmie kommer med förslaget att vi ska grilla älgfilé. Jag blir nästan full i skratt. Varför ska vi göra det i år? Vi har aldrig gjort något sånt innan? Vi kompromissade o sa att vi skulle göra detta på fredag istället så den stackars filén hann tina innan den hamnade på grillen ute i snön. Kände att jag sabbade stämningen och JImmies goa försöka att vara min pojkvän genom min plumpa kommentar om att vi aldrig gör sånt annars... Så idag ska jag stänga in städerskan och mamman i garderoben och istället ska Jimmies flickvän komma ut därifrån... Glad alla hjärtans dag på er alla och kika in på Blomsterflärd som firar sju år idag!

Ibland bestämmer sig min söta lilla tjej för en sak... som exempelvis "Nu tänker jag inte äta om jag inte får äta själv". Hennes lite svaga mamma låter henne äta själv trots att jag alldeles nyligen dammsugade....

 

En tripp till Dalarna är som balsam för själen...

 

Antal skrattsalvor: ingen aning

Antal duschar för lilla Tette: 3

Antal duschar ENSAM: 2 (Kika var med en gång... hm... no comments)

Antal bastubad: 1 fast typ fyra stycken under den gången ;)

Antal öl i bastun: 2 var

Antal öl under hela helgen: .... jättemånga.....

Antal feelgood-händelser: oräkneliga

Antal glas vin: .... jättemånga....

 

Energinivå¨när jag åker till Dalarna: nära noll

Energinivå när jag lämnar Dalarna: max

Energinivå när jag kliver ur bilen: lite över max tror jag faktiskt, hade ju suttit still i åtta timmar....

 

Var tvungen att dränera bort lite energi för att över huvudtaget kunna lägga huvudet på kudden ikväll... Så när vi kom hem packade vi ur bilen. Sen packade jag upp våra väskor, tvättade, vek tvätt, slängde in ren tvätt i garderoben, lagade mat, badade två barn, skurade ugnen och sen satte jag mig ner med en martini i handen. Go kväll!

Väglaget igår var inte speciellt kul så jag bestämde mig för att dra in till gymmet istället, köra ett grymt intervallpass på bandet och sen fullständigt pumpa ut dom sista krafterna med lite styrka. Hade även bestämt mig för att duscha där och kanske bada bastu en stund. Här skulle lyxas och spakänslan och "jag"-känslan skulle frammanas. Kliver in på gymmet och blir stående, jag gapar säkert också, jävelberg me folk där va! Va fasen??!! Då blir jag helt ställd och vet inte alls hur jag ska lägga om mitt program för att jag ska få ut så mycke av det ändå... Kikar bort mot löpbanden, näpp fullt, crossen då? näpp fullt. Det är bara en stackars övergiven cykel kvar, jaha, då trampar vi väl lite på den då... All motivation försvinner. Fumlande får jag ner sadeln till lagom nivå och hoppar upp. 5 minuter senare har det blivit lite mer plats på mattan, bra då kör vi lite på den. Men all motivation och fantasi är som bortblåst. Tar fram en boll och gör lite gymnastiska balansövningar på den och kramar även om en bosu en liten stund. Sen bara står jag där, blickar ut över det överfulla gymmet och bara tappar allt vad sting heter. Tar min flaska och går ut. Besviken. Får nog ta med lite träningskläder till faderskapet så får min stora lillbrorsa släpa med mig till gymmet där.... 

Det är en hel del som ska fixas med och hinnas med innan man ger sig av Igår hann jag med att vattna blommor, dammsuga av hela huset (Bella är i fällperiod, därav allt jävla dammsugande), tvätta, hänga tvätt, vika tvätt, röjde ur bilen, städade ur hundgården, tränade och fick satt dit takboxen.... Till Christian förtret skulle jag vrångt ha det gjort igår och det krånglade rätt så mycke.... Men idag känns det bra att det blev gjort igår, det är tajt med tid som det är idag ändå. Handla, tanka, kolla luften i däcken, packa, packa ut i bilen, gräva upp brunnen, hämta frigolitlådor osv osv osv. Någonstans däremellan ska man ju faktiskt försöka hinna utfodra barn och hundar med... Men snart bär det av och det ska bli så mysigt!!!

Ja nu har DEN Terese tittat fram me. Ångvälten som talar först och tänker sen. 

 

Det börjar lugnt och städat med att jag bjuder in mig själv att åka med på en utställning, för det finns väl plats i bilen?? Ja, åk du me Terese. Bra! Projekt fixa barnvakt dras igång... 08.22 idag. Bara där borde varningsklockorna ringa.... Tar fram svärmors nummer, hon jobbar ju nu! En snörvlande och rosslig röst svarar. Min svärmor var inte alls på jobbet utan ligger hemma sjuk, så även svärfar, för att mina barn som dom passade förra helgen hade smittat ner dom. "Hoppsan! Då blir ni väl glada för att jag frågar om ni kan passa dom lör-sön nästa helg!" *suck* Terese, allvarligt talat, va tänker du me?? Nä jag är inte den vassaste kniven i lådan. Svärmor hade inget uppskrivet den helgen så bara barnen var friska kunde dom ställa upp...

 

Nu en timme senare sitter jag i soffan och undrar hur jag tänkte där... vem gör så?? Jajja, nu ska jag proppa i ungarna mängder av c-vitamin och bara be till gudarna att dom inte drar på sig något när vi är i Dalarna... 

 

 

Man förändras... hela tiden... nu är man ju mamma också, vilket har förändrat en i vardagen en hel del. Men ibland glimtar den där gamla Terese fram. På tjejkvällen tittade hon fram genom att få ett rejält psykbryt och asgarva till den stackars förlamade sengångaren i Ice Age 4. Idag tittar hon fram och gjorde en riktig Terese-klassiker som Tilda fick ta del av på närmare håll...

 

Vi satt o åt. När allt var nermanglat i buken ville jag ha något annat än rödvin, lånade Caspers glas (utan att fråga först) och bad om lite mjölk. Jimmie hällde upp och jag började dricka. "NÄ, MITT GLAS!!!!" skriker Casper ut och det lät så vansinnigt roligt. Jag hade munnen full med mjölk så jag försökte på allvar att inte skratta men nä, det gick inte. Knäckte mig totalt, trycker handen för munnen för att minska "fontäneffekten" något och famlar efter Tildas skål för att spotta ut resten där. Tittar upp, hysteriskt skrattande, och möter en förvånad Tilda-blick... hon är alldeles full av mjölk... oups...

Är du känslig mot bajs-, kiss-, kräk- och tampongsnack??? Byt sida.....

 

 

Vi ska på kalas ikväll. Då planerar jag upp dagen så gott det går.

Förmiddag: trötta ut Casper så han sover middag

Eftermiddag: Gör i ordning allt och alla för kalas...

 

Det börjar bra. Vi tar en sväng med hundarna för att sen packa in oss i bilen och åker iväg till Vallarna. Väl framme inser jag att jag glömde skötväskan hemma... jajja, det går nog bra ändå.... lyfter ut Tilda ur bilen och inser att det inte har gått bra överhuvudtaget... men vad ska man göra? Efter drygt en timme är vi hemma igen och jag ser katastrofens verklighet. Det har läckt utanför blöjjan och overallen kan jag inte tvättat då fodret är lite trasigt på insidan... jaha, bara o gilla läget...

 

Casper ville sova utan blöjja. ja, visst. Efter en stund vaknar han till där uppe o gråter... sängen var blöt. Jajja, bara o avbryta min nagellacks-stund (Tilda sov för tillfället också) och ta tag i "händelsen" där uppe. Får med mig lakan och lessen Casper ner. Får sedan med mig lakan ner till tvätten men glömmer dock kläderna i duschen *suck* Jajja, får tvätta en tvätt till sen innan vi åker.

 

Tilda vaknar till och får kravla runt i köket lite medan jag packar ihop grejjer. Va fasen?? Har vi spillt så mycke mat på golvet?? Nädå, bara lillan som kravlar runt i sitt eget kräk... mysigt.... dom kläderna åker också in i tvätten...

 

Sen provar vi på något nytt. Tilda får bada medan jag duschar. Jag duschar alltså utan draperi då så jag ser henne hela tiden... Spa-känslan är...obefintlig. Fryser... men hur fasen ska man annars hinna allt?? Hoppar ur duschen och i samma veva börjar Tilda tröttna på att sitta i badet (efter sammanlagt 3,5 minuter). Kruxet är bara att det är DEN DÄR tiden i månaden. Och det är DEN DÄR DAGEN då det är så jäkla MYCKE! Måste prega in en ob snabbt! Slänger upp benet på toalettstolen, siktar, avbryter, får räta upp en kantrande Tilda som vill ur badet NU, upp me benet igen, siktar, fångar upp Tilda. Fan sitt still nu så jag får plugga igen!! Upp me benet, siktar och MÅÅÅÅL! Halleluja. Upp me ungen vira in i handduk (ja ni fattar rätt, mamma har inte fått på sig en tråd på kroppen.. jo en men den täcker ju inte mycke ;p )

 

Nu sitter jag här i alla fall och försöker andas lite innan vi ska iväg. Mitt "water marble" på naglarna gick åt fanders idag. Det är nog inte meningen att småbarnsföräldrar ska hålla på me sånt. Men två snabba lager med ett ljust lack har jag fått på i alla fall.. Tjusigt värre! Nu drar vi!