Ett år har gått....
Idag är en dag då familjen är lite extra viktig. Det är en dag då vi håller lite hårdare i varandra, lite längre. Det är en dag då vi ser till att hitta mysstunder att uppskatta i vardagskaoset.
Idag är en dag då vi tillåter oss att minnas lite extra. Ja, tillåter oss, för det gör fortfarande lite ont. Man kan inte släppa fram tankarna och minnena när som helst annars för ibland blir känslorna för stora. Det är fortfarande så. Man kan inte bara le och minnas det goda stunderna, ibland blir man ledsen över de goda stunderna också. Att dom inte blir fler. Han missar så mycket. Han skulle varit med på så mycket. Så än så länge så släpper man fram tankar och minnen när det passar, om fördämningen skulle brista.
Men idag går tankarna till Dig mest hela tiden Hasse. Vi saknar dig.
Mitt i det värsta och jobbigaste för ett år sen, ritade vår son den här. En tår och ett litet leende kröp fram hos en stolt mamma då....
Bäst före-datum
Terese:
Förp.dag 1984-06-01
Bäst före: 2009-06-08
Ja, den här damens bäst-före-datum är nog utgånget med råge, nu går det bara utför och hon surnar mer för var dag som går.... Senaste månaden har det helt klart blivit mer och mer tydligt.
Jag skulle sticka iväg och panikhandla till lördagsmaten i lördags kväll medan gubben började på maten. Fyra grejjer skulle jag handla. Sticker iväg (lite småhög för att jag fick åka och handla alldeles själv), kommer på lite annat smått o gott som också behövs fyllas på där hemma, känner mig mycket nöjd med mig själv. Kommer hem, går in i köket, Jimmie rabblar check-listan och jag tappar ansiktet totalt. 2 av 4 måste-grejjer fick jag med mig hem.... TVÅ!!! Fan... Iväg igen?? Nä nu får det va, nu ringer jag en vän. Naturligtvis rättar Christian till problemet när tant inte riktigt reder ut det.... grrr
Idag skulle jag på möte på dagis. Inga problem. Barnen fick leka med dom andra barnen så länge medan jag och några andra vuxna skulle prata vuxensaker. Vi sätter oss ner och planerar inför ett möte med skolan. "Ja, det var ju infomöte där igår Terese för föräldrar och barn" Tankarna börjar snurra. Nej, nej, nej. Det stod 9 mars på lappen, visst gjorde det, nej det gjorde det ju uppenbarligen inte. Missade mötet som hölls för barn och föräldrar vars barn ska börja skolan till hösten. Något som oroar mig mer än Casper och jag MISSAR det!!! Vilken jävla förälder missar ett sånt möte!!!!????? Förskolepersonalen ser min förskräckta min och försöker släta över det hela med att "Ja, det är ju lätt o glömma, ni fick ju papprena för så länge sen" Tyvärr kan inte jag skylla på det då dom missade att skicka lapp till Casper så vi fick våra för bara två veckor sen....
När mötet börjar avslutas säger pedagogen "Jaha, hem till barnen nu då eller vart har du dom någonstans?" Jag blir alldeles kall. Någonstans kommer jag lixom inte riktigt ihåg vart jag gjorde av barnen. Lämnade jag dom ensamma hemma?? kom Jimmie hem och tog dom? Nä, Tilda var ju frisk? Vem fan har barnen då? Medan dessa tankarna hinner spinna iväg i huvet hör jag mig själv svara "nä dom är här ute på gården". Klart dom är. Hur kunde jag glömma det. Fast det gjorde jag ju inte. jag visste ju att dom var där i o me att jag svarade det. men känslan, när jag trodde att de var hemma själva, att jag glömt dom....
Jaha, vad ska man skylla på?? Sen amningspsykos?? Nä, bästföre-datumet är helt enkelt passerat.
