Tettelisa

Nu har man varit bortskämd med härligt soliga dagar länge. Nu kom lite välbehövligt regn och genast försvann motivationen att ge sig ut o gå me hundarna. Brottas med mig själv så att jag inte ska hitta någon löjlig ursäkt till att strunta i det. När jag sitter o grubblar och blänger på vädret som mest vid frukosten utbrister Casper "Påja Lysstja!" "Jasså, tycker du vi ska spåra med Lystra?" "JA! Lova också påja" "Ja, det kan vi göra. Det är ju roligare än att promenera" "Bella me?" "Ska vi spåra med alla hundarna?" "Jaa" Ok...

 

Nu gäller det att planera hur man ska lägga upp det med läggning av spår, mat- o sovtider och sen när spåren ska tas. Blev lite laddad när Casper ville spåra. Klart vi ska spåra! Nu så här 30 minuter senare när jag tror att jag har en plan och klövarna ligger o tinar ångrar jag mig nästan. Vet att Casper kommer att tröttna på att gå, han kommer att säga emot mig när jag ber han lägga en vinkel, han kommer dra benen efter sig, tappa pinnen 700 ggr och bli vansinnig OM jag tappar tålamodet och tar pinnen ifrån han. Sen kommer han sucka när vi ska dra på oss alla kläderna andra gången och ta spåren. Tilda kommer faktiskt inte bli några problem, hon älskar åka ryggsäcken. Men jag får nog rota fram hennes regnkläder...

 

Jag vill verkligen spåra... men det är en liten apparat att få allt o funka.... fasen... giv mig styrka och tååålaaamooood.

Jimmie har haft ute Lystra ett par gånger i skogen och hon har varit lite lätt förvirrad i spåren... och lite för het... Planen blev att under vår o sommar ska hon tränas med spår (grisklöv framförallt) med täta vinklar, i lina så hon måste dra ner på tempot och fokusera. Vi har nu börjat me den träningen. 

 

Första gången blev med en rådjursklöv och tre vinklar. En hetsporre slängde sig framåt i linan och matte fick nästan köra ner hälarna i backen för att minska tempot. Dock tappade hon ju direkt vid första vinkeln och fattade ingenting. Hon redde dock ut det och började koppla på hjärnan vid vinkel två och nummer tre tog hon galant. 

 

Igår blev det grisklöv och fyra vinklar. Inte fullt lika het men ändå för uppskruvad och slarvade med första vinkeln. Sen kopplade hjärnan på hon började metodiskt ta sig igenom spåret. 

 

Det är en fantastiskt lycklig Lystra varje gång hon når fram till klöven så det blir en kul vår och sommar för henne! Hoppas man snart ser ett framsteg vad det gäller tempo så man kan börja träna utan lina!

Lova har så gott som gått ur löpet.

 

Bella är nog på väg in i löpet (totalt ding i huvet)

 

Lystra är nog också på väg in i löpet (minst lika ding i huvet)

 

Lilla jag har varit ute på löptur. Trodde det skulle gå skit me tanke på mitt knä men vågade ändå ge mig ut då "skadan" har uppkommit vid felbelastning när jag går med vagnen, inte av löpningen. valde en runda jag kan korta ner om jag känner att jag inte pallar hela. Knäet trilskades och jag fick verkligen fokusera på min löpstil för att belasta rätt, bra i och för sig. Kände av mitt söta lilla knä de första 8 km men de sista 2,5 hade jag fokus på annat så som motvind, backar och en rejäl blåsa på en trampdyna, knät hamnade alltså i skymundan. Trodde att tiden skulle bli katastrof men visste att jag hade hållt rätt bra tempo i mitten på rundan. Jajjemen, 1 minut från personbästa på milen trots mitt knä. Mycke nöjd! Förutom knät kändes kroppen pigg och lätt och flåset funkade fint så det var lite tetigt att något annat skulle sinka.. Men men, håller mig på såna här smårundor nu tills knät har kommit i ordning... eller det kanske blir liiite längre på söndag.... tar det lugnt på torsdag i alla fall... tror jag... *fniss*

Efter en lång paus fick hon nu äntligen lite spår igen. Lekte me klöven en stund, drog iväg den i medvind och en liten vinkel efter ca 20 m. Släppte iväg en ivrig Lystra, wrooooom!! Hon rusade lååååångt förbi vinkeln helt uppe i de blå. Hejdar henne o kallar tillbaka henne. Efter tre vändor kopplar hon på näsan och då börjar det hända grejjer. Hon söker runt jättebra! Väldigt hiad och egentligen noll koll men hon använde näsan så jag lät henne yra runt. Tillslut satte jag mig vid vinkeln och skickade in henne där. Hon rusade naturligtvis förbi men då hade hon blivit så trött så näsan var bättre påkopplad nu och tillslut hittade hon den. En mycket lycklig dam ryckte och slet i klöven. Band upp henne igen och drog iväg klöven i en annan riktning med en liten vinkel. Satte henne vid spåret igen, näsan sattes i backen och wroooom så drog hon iväg igen men den här gången behövde jag inte stoppa henne, hon kom på själv att klövdoften var borta. Hon rusade tillbaka, ner med nosen igen, rusade förbi, skällde, rusade tillbaka en liten bit, iväg, tappade, skällde, tillbaka, hittade vinkeln och dääääär!! halleluja! En lycklig Lystra slänger sig över klöven. Hehe, den här vilda damen behöver lite rutin! Det kommer bli korta spår med en vinkel tidigt i spåret så hon börjar koncentrera sig. Både hon o jag tyckte det var fantastiskt roligt!

 

Nu jäklar släppte segheten. Vi var inne o handlade. När vi väl var hemma igen och satt o åt så sa jag till Casper att vi skulle gå ut o gå med hundarna sen när han hade sovit. "Neej" "Nähe, vad vill du göra då??" "Påååja" "Jaha, vill du det så gör vi det!" Så min son ser alltså till att jag kommer ut o spårar med hundarna. Ska försöka hinna lägga ett spår till alla vovvarna. Rådjur till Lova, gris till Bella och Lystra får ränna efter en liten rådjursklöv som Casper sticker iväg med. Man blir inspirerad när ens treåring tycker det är roligt! Sen blir det nog bad på alla vovvarna!

Det blev en liten promenad i blåsten på slingan idag. Tog med mig en liten rådjursklöv för att se vad Lystra gick för. Vi stannade till på en liten öppen plats. Där lekte vi lite med Lystra o klöven. Sen fick Casper gå iväg en liten bit med klöven medan jag höll kvar Lystra. När jag släppte henne sen for hon iväg som ett skott. Ivrigt letandes efter klöven. Dock försökte hon dra klöven i vind och sprang runt som en toka. Den låg tyvärr i medvind så det gick inte men tillslut satte hon ner näsan och hittade den. Gick en bit bort och körde en omgång till. Casper stack iväg lite med klöven och sen släppte vi Lystra. Näsan kom ner i marken mycke snabbare och hon hittade klöven på ett kick!  Då fick Casper o Lystra leka järnet med klöven sen. Duktiga tösen! Roligt tyckte hon det var med! Svansen gick som en elvisp på henne!

 

Idag tog jag, min mor, Casper, Tilda och fem hundar vårt pick o pack o åkte ut i skogen till grillplatsen i Borgared. Där skulle det grillas aambuujjaje och påjas.

 

Goda hamburgare blev det.

 

Lova tog sitt spår som den säkra tös hon är när hon får en timmes liggtid, blod och en god rådjursklöv. Korsa en väg var heller inga problem för damen, speciellt inte nu när hon som håller i snöret vet hur hon ska agera...

 

Bella tog två spår. Hon började med ett från en älg som hon även hade vindat efter när vi grillade. Sen tog hon det spåret mamma hade lagt med en grisaklöv. Mycket stolt dam gick tillbaka med klöven.

 

Även lilla Lystra fick sig ett litet litet spår på typ tio meter. Mamma höll henne medan jag hetsade henne lite på klöven och sen gick inåt skogen med den. Hon satte allt ner sin lilla näsa i backen men behövde styras upp lite för valphjärnan drog gärna iväg på annat men helt plötsligt fanns där en intensiv doft av något välbekant o visst var klöven där! Så glad hon blev! O så glad matte lilla blev! Duktig tös! Detta ska vi träna i skogen här hemma så vi får ner snoken i backen lite! Duktiga vovvar!

 

Går upp, trött som ett as efter en dryg natt. Kissar Lystra, byter blöja på Tilda och sätter på henne kläder, kissar Lystra, gör i ordning frukost, kissar Lystra, äter frukost och plockar undan. Går sen ut i matrummet o ser KISS!! Valpjäpiiiiiiip. Börjar vika ihop hagen på övervåningen för att ta ner den så Lystra kan vara där när jag inte har ögonen på henne, drar då med mig en kruka ner i golvet. Suck. Svär en ramsa men låter skiten ligga, det går ingenstans. Trycker in Lystra i bilen tillsammans med barnen, de andra hundarna får vara i hundgården. Åker in o handlar. på vägen hem hör jag prassel där bak. Lystra har lyckats få tag i en av påsarna o börjat bita sönder den. Valpjäpiiiiiip. Hem kommer vi. Lystra åker raka vägen in i hundgården. Jag behöver en paus. Ska bara fixa lunch, rigna telia, få tag i halebop (idioterna försöker lura på oss ett abonnemang), ringa Dina försäkringar få barnen o somna, SEN blird et kaffe o paus för mig. Skit dag.

En fröjd för ögat är sovande vovvar efter en mysig promenad. Det blev en promenix till fotbollsplanen.

 

Där fick Lova sig en dust med utställningskopplet som har varit avlegat länge. Även lite inkallning med ligg och stopp. Trodde inte för mitt liv att hon skulle klara stanna i inkallningen men jodå, ännu en gång överraskade hon mig med hur överdrivet smart hon är. Dock behöver vi jobba med positiviteten i utställningskopplet. Att ställa upp henne fritt är inga problem, men går jag ner på huk brevid och ställer upp henne eller rättar till henne handgripligen (låter brutalt men ni fattar hur ja menar) då blir hon låg med än gång, står perfekt med de fyra små men viker ner rumpan så hela ryggen blir diagonal. Men så leker vi lite och ställer upp oss utan att mina händer är med o korrigerar och då blir det jättebra. Träning träning träning.

 

Bella fick sig lite godisbitar efter snygga inkallningar och lite följ.

 

Lystra fick följa i koppel i olika tempon så hon lärde sig att inte dra bakåt i kopplet. Det gick jättebra och en fantastisk ögonkontakt hade hon! Även en inkallning på fem meter gick alldeles utmärkt. Nu ska kommandot "ligg" tränas in. Det var svårt...

 

Alla hundarna fick väl typ 5 minuter var, Lova lite fler men det var så det räckte för trötta är dom nu! En fröjd för ögat och jag måste säga att man känner sig rätt bra när man går med tre hundar och en syskonvagn och det bara funkar!

En härlig familjedag i skogen me grillade "aaauuujaje" (hamburgare). Jättegott!! Jimmie hade gjort egna han, supergoda!

 

Alla vovvarna fick sig varsitt spår. Lystra var dock bara förvirrad, tyckte det var jättekul att leka med klöven men hajjade inte riktigt att man kune nosa efter den, det ska tränas in.

 

Lova fick sina favoritförutsättningar, en timmes liggtid och blod i spåret. Dock en tvist på slutet, vi korsade en väg. Lite krångligt men damen gick som en klocka! Den andan behövde vi idag så suget efter träningen kommer igång igen.

 

Bella fick en grisklöv i sitt spår och damen taggade igång ordentligt! Svansen gick, näsan jobbade och runt for hon med väldig fart. Härligt att se sån iver på henne! Det var riktigt roligt! Jag sken som en sol under spårets gång och Bella sken som en sol när hon hittade klöven. underbart! Stolt gick hon o visade husse sitt fynd!

 

Nu ska dom bara slå vallen här ute så jäklar ska vi spårträna alla vovvarna, barnen får så snällt hänga på ;)