Livet
Nu rusar livet på som en ångvält utan hänsyn och ibland undrar man bara "hur fan tänkte jag där".
Det var hektiskt innan påsk. När man nu kör sitt eget race i trimmet så vill man verkligen finnas där för alla kunder, man vill kunna boka in varenda en på tider som passar deras almanacka. Det går ju inte, det fattar jag med. Att lära sig att säga nej är svårt och speciellt när man kan me att ta semester över påsk. Då liksom pressar man in några extra tider, inte för att man känner sig pressad att göra det utan för att man vill. Detta är ju för min skull och jag tycker det är vansinnigt roligt.
Så åkte vi på semester till Leksand. Den underbara påsktraditionen nådde nya höjder i år. Det enda som grusade glädjen något var att jag inte sov någe vidare. Jag som tänkte vara pigg och utvilad när jag kom hem igen. Så blev det inte. Då kom det lite panik, hur fasen skulle jag reda ut det schemat jag hade satt för mig själv de kommande dagarna? Inte nog med att det är mycket på jobbet de kommande två veckorna utan det är mycket hemma också med kalas och en ny familjemedlem. Inte svårt med en ny familjemedlem egentligen men jag hade liksom skjutit det ifrån mig lite så ingenting var förberett eller ordnat för lilla Sagas hemkomst, inte ens en egen matskål.... Stressande.... Tisdagen och onsdagen gick i ett rasande tempo och på onsdagkvällen kände jag mig rent gråtfärdig. När Sara då frågade om jag skulle med ut o springa så skrek hela hjärnan "NEEJJ!!!! DU HAR 7000 SAKER ATT GÖRA HEMMA JUE!!!" Kroppen sa något helt annat, viskande men ändå klart och tydligt "det är detta du behöver nu". En löptur i bra tempo med en god vän.... fantastiskt... så fick jag lite perspektiv och började andas igen. Allt löser sig. Även om det är mycket nu. Frågade Jimmie om det var ok att åka hem till Louise som idag och med glimten i ögat säger han "ska du vara borta både fredag och lördag kväll?" Mitt svar blev "ja, och då har jag varit borta onsdag och torsdag kväll också". Det är så det är nu. Det är mycket nu. Men han vet också att vissa saker behöver jag för att må bra. Han skulle aldrig neka mig att sticka iväg på något på kvällen, han vet att han får en gladare Terese hem sen....
Vet ni vad jag var iväg på igår? En show! Som barnen på fritids hade satt ihop med olika uppträden. De var så himla duktiga allihop! Och vet ni vem som uppträdde? CASPER! Ja, Casper! Han var utklädd till supermario och dansade mario-dansen inför alla föräldrar! Jag trodde aldrig han skulle våga men han var grym!! På tisdag ska de uppträda igen. Men det är "bara för hela skolan".... Älskade Casper! Han upphör aldrig att förvåna!
Så nu andas vi. Det är mycket nu men det är också mycket roliga grejer som jag ska njuta av. Det är en kort period. Jag tar en kopp kaffe till innan jag åker till jobbet....
