Tettelisa

Morgonen började bra. Vaknade kvart över fem och kände mig pigg, insåg att jag inte har varit uppe mer än en gång hos Tilda. Tack o lov så somnade jag om en timme till ;)

 

Sen började det krångla. På de tio minutrar hundarna har varit själv här nere har Lova hunnit sätta sig mitt på golvet,  jag asså inte bara satt sig utan även krystat ut lite varor... suck... tur att hon är bra i magen men när f-n ska hon lära sig?? Dom får mat sen åker dom ut i hundgården  med buller o bång. Slänger fram frukost, kastar i mig min när jag väl får satt mig ner och mellan Tildas tuggor. Trots bra flyt på morgonen så kommer vi i vanlig ordning sent till dagis.... .

 

Hem igen med Tilda och ska ge migpå att dammsuga av. Då kommer Tilda på att njae, jag är nog lite rädd för dammsugaren. innan var det problem för att hon inte kunde låta dammsugaren vara. Jag måste säga att jag föredrar det problemet för att dammsuga med en gallskrikande unge hängandes i byxbenet, DET var inte lätt! Frustrationen är ett faktum. Kaffet efteråt lugnande nerverna och sen kunde vi ge oss in till stan och handla. Storhandlar (tjejkväll på lördag :thumbup: ) och sen fick vi skynda oss hem så jag kunde slänga i Tilda mat och sen gå och hämta Casper. Varorna fick vänta i bilen. Powerwalkar in till dagis och kommer i tid (!!) Binder upp hundarna och spatserar in för att hämta Casper. Fastnar i en allergidiskussion med en fröken och helt plötsligt rusar en annan fröken fram, "Nu är en hund lös!!" F-----N!!! Ut Casper!! LYSTRA!!!!! Ja, Lystra-j**el hade bitit av sitt koppel... Hon o hennes j**la tänder! Hon tuggar sönder ALLT!!!!. Frustrationen kände inga gränser! (Mycke frustration idag) Hem kommer vi till slut i alla fall men hundarna lär inte få följa med o hämta Casper fler gånger, skit också, det var så smidigt att slå ihop det...

 

Väl hemma var det bara att försöka få i mor lilla lite lunch och packa in varor, fixa kuber till Tilda och sen sitta ner en liiiiiten liiiiiten stund. Sen skulle stora barnet väckas och det lilla vaknar samtidigt. Kände fortfarande en frustration i kroppen och det var med stor lättnad jag gav mig ut på en springtur med Christian vid sex-tiden! Löpning, lite endorfiner och lite vuxenprat gör susen för humöret, nu är lilla Tette lugn igen!