Vilken jul!

Julhelgen avverkades i en väldig fart men vilken jul sen! Den här kommer jag minnas med värme i mitt lilla hjärta.
 
På julaftons morgon kommer Casper in som vanligt och lägger sig och mysar hos mig, fortfarande trött efter gårdagens kalas med Karlsson-klanen. Plötsligt känner jag hur han stelnar till, han håller andan. Jag riktigt känner hur insikten slår han med full kraft. Det är julafton! Han kan inte komma bort ifrån vår säng snabbt nog. Han rusar in i sitt rum och jajjemen, tomten har lämnat paket i strumpan i natt! Han sliter med sig paketet in till oss och jublar "Tomten har varit här mamma!!" "Åh, vad spännande! Kolla om där fanns fler paket i strumpan!" Han rusar tillbaka in i rummet. "Tilda, vakna!! Tomten har varit här! Det finns paket i strumporna!" Hör hur Tilda kommer upp med blixtens hastighet ur sin säng och sen kommer in till oss med stora ögon och paket i famnen. Herregud, tösen sover nästan fortfarande, haha! Båda ungarna studsar upp i sängen för att öppna sina paket. Jag ler stort. Jag har själv knappt hunnit vakna riktigt även om jag började vrida och vända mig av förväntan i sängen redan vid fem. Man känner lyckan och förväntningarna från barnen och man skiter fullständigt i vad klockan är. Den här stunden är lixom helig. Den är fantastisk. Ögonen lyser på ungarna och dom jublar över sina paket. Kanske tomten har lagt några under granen också!? Det hade han! De kommer upp med några paket till var. När alla är öppnade konstaterar Casper att det är bästa julafton någonsin! "TACK TOMTEN!!" vrålar han och slänger sig sen i famnen på mig "Jag älskar dig mamma!" Men oj, va mycke känslor! Nästan mer än vad jag klarar av så där på morgonkvisten och känner en liten tår i ögat. Det är härligt o se att de blir så glada och lyckliga över lite pennor, saxar och tatueringar.
 
Dagen fortsätter i samma anda. Kvällen i Glommen blir supermysig med god mat och ett tomtebesök såklart. Där höll energin på att tilta över på Casper som inte kunde fokusera, viftade hejdlöst på armarna och nästan glömde andas. Men den är där igen. Känslan. Den riktiga julkänslan. All kärlek och all tacksamhet.
 
På juldagen var det dags för den årliga hundpromenaden och vi var så tacksamma att den återigen hamnade hos oss med tillhörande kalkonmiddag. Att bara vara hemma en dag i all julhysteri är ljuvligt. Casper och Jimmie gick ut och testsköt Caspers nya luftgevär och jag och Tilda byggde ihop lite av hennes lego innan det var dags för föberedelser. En supermysig morgon. Sen händer lixom allt väldigt fort. Kalkonen fixas och åker in i ugnen, sista handen läggs vid efterrätten, en efter en hoppar vi in i duschen och sen slår klockan två och alla är här. Gamla och unga, tvåbenta och alla fyrbenta. Det är så härligt. En skön promenad där man fick skämmas lite när man insåg att ingen av oss hade fått med någon alkoholfri glögg till barnen följdes av julklappsutdelning och en god middag (om jag får säga det själv). Ännu en gång fylls man av den där julkänslan, kärleken och tacksamheten för att vi alla är samlade i år igen.
 
Nu sitter jag i ett alldeles tyst hus. Annandagen startade med att ungarna och Jimmie tog med sig två av tre hundar och drog iväg till skogen för att jaga. Kvar blev jag och Lova. Vi har tagit en långpromenad och nu sitter jag med mitt kaffe och inväntar att klockan ska slå lagom för att åka till jobbet. Känslan är här igen. Julkänslan, kärleken och tacksamheten. Den här gången för att julen blev helt fantastisk. Över mina förväntningar. 
 
God fortsättning på er!
 
 

Sista lediga dagen

"Tänk dig att kunna välja dina kollegor!" Ja, den frasen har jag hört mycket sen jag började med Forever. Innebörden har inte riktigt sjunkit in förrän nu. Jag har länge stått och stampat och velat ta mig framåt men inte vetat hur och eller vart jag ska börja. Dessutom lämnar inte December månad så mycke utrymme att faktiskt jobba med det jag tycker är roligast, jag har fått fokusera lite mer på mitt "vanliga" jobb. Men häromveckan slog det mig hur jag vill göra. Nu gällde det bara att leta upp rätt person att arbeta med. En kollega som jag känner inspirerar mig, som jag vågar berätta om min plan för och som jag vågar stå upp för mina åsikter inför. Det tog inte lång stund att känna vem denna kollega skulle vara. Tankarna har funnits där länge o grott men inte fått slå ut. Nu gällde det att ta tag i saken innan modet svek mig. Jag vill ta mig framåt, då får jag göra det lite obekväma också. Oroar mig ju naturligtvis för om hon kommer tycka att jag är skittramsig och bara tar upp hennes tid med sånt som inte gynnar henne. Onödig oro naturligtvis. Jag har ju valt denna kollegan för att jag vet att hon inte dömer mig. 
 
Två timmars prat och bollande mynnade ut i en viss typ av planering och det var längesen som jag kände mig så taggad och inspirerad igen. Det är ju detta jag vill hålla på med! Nu gäller det bara att kicka igång!
 
Lika inspirerande som samtalet var lika stressande är den här dagen. Den sista lediga dagen innan julafton är alltid årets stressigaste. ALLT ska hända och göras den här dagen. Ett inkommande mess på morgonen gör att jag slänger av mig mina mysbyxor som jag hade tänkt flanera runt med idag, till jobbstass. Jag kommer att få rycka in, hur stolt min chef än må vara så hör jag på henne att hon inte mår bra och hon drar sig för att be mig komma in. Det blir en tre timmars arbete i eftermiddag. Roligt o vara behövd. Tråkigt att städningen får vänta till.... tja.... någon gång efter nyår, haha!
 
Skönt ändå att ha en riktigt bra anledning till att skita i alla förberedelser, jag hinner ju inte! Haha! Jag hoppas att alla får en lika bra och givande torsdag som jag får! Utan städning!

Julstress eller inte?

Nu börjar det helt klart dra ihop sig. Snart är årets "mysigaste" helg här. Något överreklamerat kan jag tycka men ok, jag ska verkligen försöka mysa till det lite. Det viktigaste, om jag nu ska få till någon schysst julkänsla är att jag inte ska behöva stressa fram allting i slutet. Allt ska vara förberett så långt det går med mat, klappar och jobbtider. Jag hatar att vara ute i sista minuten. Jag vill inte känna mig stressad när jag handlar maten osv. Detta året låg jag fantastiskt bra till. Stjärnor och stakar åkte fram redan i november, i god tid innan första advent. Tomtarna åkte också fram tidigt. Flera julklappar inhandlades i början på december och planeringen för de andra presenterna var klar. Jag visste vad jag skulle köpa och när. Allt flöt. Sen tog pengarna slut.... va fan?? Tomt på kontot. Jaha. helt klart ett ofrivilligt stopp i min action. Mina egna barns julklappar var inte inhandlade och det fanns inget jag kunde göra åt det. Men nu kryper ju då den där stressen på va. Det är inte det att jag blir stressad över att allt ska inhandlas och fixas. Det är i sig inga problem. Jag hinner. Jag är ledig två dagar den här veckan efter att bidragen har kommit så jag hinner. Men jag hade verkligen inte tänkt lägga de två dagarna på att ränna runt i affärer då. Ni som jobbar i handeln, ni vet att man har fullt upp med att hantera andras stress den här veckan. Man behöver inte sin egen också lixom. Jo, det är faktiskt jäkligt stressigt även i en djuraffär och kunderna har lixom något forcerat i blicken. De sista klapparna ska fixas och minsta lilla motgång så får den som har otur att stå bakom disken ett helvete. När man sen då är ledig vill man inte ge sig ut bland de där forcerade människorna. Då vill man slappna av och mysa, få lite julkänsla. Vi får se hur det blir med det den här veckan. Jag har en plan och jag hoppas att jag kan följa den, då bör det inte bli några problem....
 
Imorgon ska det inhandlas gran tillsammans med ungarna. Första bekymret blir att välja gran. Förra året köpte jag lite grisen i säcken och det blev lyckat. Kör nog på det i år med. Andra bekymret blir att frakta hem den i bilen med båda barnen med... Tredje bekymret är vart sjutton den ska få plats... Jag kommer lösa det. Fjärde bekymret kommer nog då bli vart sjutton hundarna ska få plats.... men dom ligger nog så gärna i soffan....
 
Vi har börjat märka av julstressen i butiken nu. Nu gäller det att ladda om för morgondagens arbetspass bland forcerade människor ;)

RSS 2.0