Tettelisa

Nu har man varit bortskämd med härligt soliga dagar länge. Nu kom lite välbehövligt regn och genast försvann motivationen att ge sig ut o gå me hundarna. Brottas med mig själv så att jag inte ska hitta någon löjlig ursäkt till att strunta i det. När jag sitter o grubblar och blänger på vädret som mest vid frukosten utbrister Casper "Påja Lysstja!" "Jasså, tycker du vi ska spåra med Lystra?" "JA! Lova också påja" "Ja, det kan vi göra. Det är ju roligare än att promenera" "Bella me?" "Ska vi spåra med alla hundarna?" "Jaa" Ok...

 

Nu gäller det att planera hur man ska lägga upp det med läggning av spår, mat- o sovtider och sen när spåren ska tas. Blev lite laddad när Casper ville spåra. Klart vi ska spåra! Nu så här 30 minuter senare när jag tror att jag har en plan och klövarna ligger o tinar ångrar jag mig nästan. Vet att Casper kommer att tröttna på att gå, han kommer att säga emot mig när jag ber han lägga en vinkel, han kommer dra benen efter sig, tappa pinnen 700 ggr och bli vansinnig OM jag tappar tålamodet och tar pinnen ifrån han. Sen kommer han sucka när vi ska dra på oss alla kläderna andra gången och ta spåren. Tilda kommer faktiskt inte bli några problem, hon älskar åka ryggsäcken. Men jag får nog rota fram hennes regnkläder...

 

Jag vill verkligen spåra... men det är en liten apparat att få allt o funka.... fasen... giv mig styrka och tååålaaamooood.