Vilken söndag!

Dagen började lite lugnt och beskedligt med ett kyrkobesök. Casper skulle sjunga med kören och Tilda hakade glatt på och var som klistrad vid sin brors sida när de var alla möjliga djur från Noas Ark under sångerna. Sen var det dags för däckbyte, lunch och sen barnkalas! Under barnkalaset så var det meningen att jag och Tilda skulle roa oss i stan. Tänkte att då åker vi o kollar luften i däcken, handlar på Blomsterlandet och sen tar vi en fika. Ungefär tre kilometer kom vi med bilen sen sov hon. Tilda asså. Det fortsatte hon med. Hon bara skakade på huvet när jag frågade om hon skulle me in i affären. Jag fick knappt liv i henne när vi väl var hemma på gården igen. Behöver jag säga att det inte blev någon fika? Det blev mys i soffan istället, lite frukt och krokodilspelet.
 
Sen var det dags att hämta Casper igen och efter lite fix o trix här hemma så skulle jag iväg på lite utbildning med teamet inom Forever. Det är alltid lite spännande det där. Man åker alltid därifrån med några uträtade frågetecken, inspiration, motivation och nya frågetecken. Den här gången funderades det extra kring varför man har gett sig in i detta och vilka mål man har i livet. Vart man vill komma, hur man vill leva, hur man vill jobba. Sätt upp ett mål, planera hur du ska ta dig dit och sen ta dig dit. 
 
Min tanke kring Forever när jag började var att jag vill använda produkterna själv och kunna rekommendera de till nära och kära och på så sätt få en lite extra kronor i kassan. Men när jag satte igång så var det roligare än jag trodde och nyfikenheten på hur långt man skulle kunna ta sig vaknade. Så jag klurar lite på detta. Hur långt vill jag komma och hur mycket tid vill jag lägga på detta. 
 
När vi då satt där och pratade om varför man gett sig in i detta började tankarna snurra. Vad vill jag? Vad är det jag är missnöjd med idag? Hur hade det kunnat ändras? Vill jag vara hemma mer med barnen? KAN jag vara hemma mer med barnen? Hur ska jag kunna vara det? Eller vill jag resa mer? Vad drömmer JAG om? Ja, det snurrade på bra i huvet när jag åkte från teamet för att åka och leverara grejer till en kund. Det fortsatte att snurra när jag kom hem till familjen. Bästa botemedlet? En löptur. Kvart i åtta på kvällen bestämmer damen sig för att snöra på sig dojjorna, ta med hundarna ut på en långtur och rensa skallen. Till och med skitvädret hade gett med sig och man bestämde sig för att ge mig en fantastisk solnedgång att springa mot när jag började sätta upp mina mål i huvet..... If you dream it, you can do it.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0