Ett år har gått....

Idag är en dag då familjen är lite extra viktig. Det är en dag då vi håller lite hårdare i varandra, lite längre. Det är en dag då vi ser till att hitta mysstunder att uppskatta i vardagskaoset. 
 
Idag är en dag då vi tillåter oss att minnas lite extra. Ja, tillåter oss, för det gör fortfarande lite ont. Man kan inte släppa fram tankarna och minnena när som helst annars för ibland blir känslorna för stora. Det är fortfarande så. Man kan inte bara le och minnas det goda stunderna, ibland blir man ledsen över de goda stunderna också. Att dom inte blir fler. Han missar så mycket. Han skulle varit med på så mycket. Så än så länge så släpper man fram tankar och minnen när det passar, om fördämningen skulle brista. 
 
Men idag går tankarna till Dig mest hela tiden Hasse. Vi saknar dig.
 
 
Mitt i det värsta och jobbigaste för ett år sen, ritade vår son den här. En tår och ett litet leende kröp fram hos en stolt mamma då....
 

Kommentarer
Postat av: Anonym

Så....här sitter jag och gråter. Tänker på er. Så fint du skriver kusin vitamin. Massa kramar Emilie

2015-02-23 @ 18:05:54

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0