Tettelisa

Ja, det här ekorrhjulet till småbarnsliv kan göra en bra frustrerad ibland. Hur sjutton ska man få ihop allt man vill?? En tidsoptimist blir hemskt frustrerad när man inte kan pussla ihop jobb, familj, träning och vänner. Då gäller det att prioritera. Jag är skitdålig på att prioritera. Speciellt på att prioritera och hålla mig nöjd med att jag hann med just DET. Jag vill ju prioritera ALLT! Jag lyckas rätt så bra med att få ihop jobb, familj och träning. Träningen har blivit lidande sista månaden med för jag har tappat motivationen men annars har jag blivit duktig på att bara köra en halvtimme om det är vad kroppen och knoppen orkar med den dagen, jag måste inte pressa hårt en timme varje gång. Men vännerna.... Jadu.... Jag tackar en högre makt för att de flesta är småbarnsföräldrar dom med och inte hinner med mig heller, det dämpar lite av det dåliga samvetet. Men jag vill ju. Jag vill ha tid och ork att ringa och prata en halvtimme. Jag saknar den känslan, att sitta o babbla me en vän om allt mellan himmel o jord, lite då och då, inte bara två gånger om året. Jag saknar gemenskapen, att göra något tillsammans med en vän som man skrattar sig igenom kvällen med. Det är inte så att jag står utan vänner, nej nej, jag vet precis vilka jag kan med och ringa när som helst om jag verkligen skulle behöva hjälp. Men jag saknar den spontana kontakten med mina vänner. Det är bara att inse, jag vet det, man är i en period i livet då det är väldigt svårt med spontanitet.... men icke desto mindre saknat....

 

Så till mina vänner som jag vet finns där, förlåt för att jag inte är så bra på att höra av mig, jag saknar er!