Tettelisa

Ja, utmaningar har man ju varje dag. Bara de senaste dagarna har vi tömt toaletten på en jäkla massa papper+tomrulle som Tilda gjort goda försök att spola ner, gjort ett akut vattenbyte efter att Tilda matat fiskarna med hundmat, tömt ut ett saltkar fullt med salt som Tilda hade hällt vatten i, tvättat otaliga tvättar med nedkissade kläder, sängkläder och hundplädar och försökt rädda en rabatt från hundarnas grävande tassar. Jag antar att alla dessa utmaningar på något sätt ingår i småbarnsföräldrarnas värld och då har jag ändå inte nämnt de små vardagliga utmaningarna typ handla, få barnen o kissa innan man går ut, få på dom kläder, borsta tänderna etc etc... Det är mycket viljor i detta huset nu och dom flesta utageras mot mamman i huset.

 

Så alltså, många utmaningar och ändå, ändå kan jag inte låta bli att söka upp nya.... Löpningen har ju gått fantastiskt detta året. Sprang en långtur med en av mina löparkompisar i måndags. Han planterade ett litet upptåg i huvet på mig. "Men Terese, du kan väl hänga med och testa på 3 mil!!??" "Haha, tar du med fikakorgen då eller??" skrattade jag och viftade bort det hela lite grann men fröet var sått.... Skulle jag fixa det?? I lugnt tempo?? Det får ta den tid det tar lixom..... skulle man hålla? skulle man klara det?? Det har ju gått bra detta året.... mala på lite långa turer nu kanske och ta 3 mil till våren.... eller?? Ja som sagt, fröet är sått.... Men 3 mil är jäääävligt långt faktiskt.... hmm...