Tettelisa

Ja ibland vet man inte riktigt vad man ska tänka om sig själv. Vad man utsätter sig för lixom.

 

I söndags fick jag för mig att jag minsann skulle ta mig till My-dog-mässan i Gbg.... Kan ge mig fan på att det är Sveriges största hundutsällning, om inte världens, och dit åker jag med två små barn.... Laddade upp mentaliteten och tålamodet i flera dagar. Detta skulle bara gå.

 

Djungelns lag råder när man ska hitta parkering i parkeringshuset. Tycker jag klarar det bra. Men jag inser min begränsning när jag skulle baxa barnvagn, hålla ett barn i handen OCH prata i telefon samtidigt. Bara o lägga ner när jag inser att bilarna har noll koll på mig och det lösa barnet. Vi kommer till kön för att komma in. Där stannar jag till en bit ifrån, drar upp jackärmen på Casper, sliter fram en tuschpenna och rafsar ner mitt telefonnummer på hans arm. "Tappar du bort mamma så visa handen för vem som helst!" Va hände me "gå inte fram till främmande människor"?? haha! In kom vi, fram till ringen kom vi sen börjar nästa projekt. Ta sig fram till vår lilla ruta med vagn, få fram de nödvändigaste grejjerna ur vagnen och servera frukost, allt utan att köra på "grannarnas" prylar, tår och hundar. Sen att hålla Tildas yoghurt-kladdiga fingrar borta från alla finklädda utställare som slank förbi oss, var också ett projekt.

 

Efter frukost var det en liten färd ner bland stånden. Där hörde vi jubel och klappar från finalringen, detta måste kollas. Agility-staffett! Skitkul! Casper och Tilda tyckte det var helfestligt! Bara o låta Casper prova locka Lova över lite hinder. Det kommer han nog tycka e kul. 

 

Vi överlevde hela förmiddagen på mässan och barnen skötte sig fantastiskt bra faktiskt! 

 

Inspirerad av att låta Casper prova på det mesta med Lova stack vi ut på ett spår idag. Det var ett tag sen men Casper såg fram emot att lägga spår och sen låta Lova leta. Han tycker det är helfestligt! Lova går som en klocka. När spåret hamnar i medvind blir det krångligt men hon reder ut det, sakta och metodiskt med fantastiskt samspel med mig och linan. Häftigt och känna att man läser varandra så bra. Casper jublade när Lova hittade klöven och naturligtvis får den gladaste leka med Lova. Lyckan är total och Tilda jublar i ryggsäcken. Älskade ungar.