Tettelisa

Ibland blir det extra tydligt för en att man omger sig med rätt människor. Har "sållat" lite grann bland mina vänner genom åren och har kvar dom som orkar med mig och som ger mig energi. Vissa har försvunnit och vissa har tillkommit. Vissa hör man av näst intill varje dag, vissa pratar man med en gång om året, men dom finns där om man ropar. Vissa tar man för givet *skäms på mig* medan man är duktigare på att "vårda" vissa. Vilka man "vårdar" kan skifta, allt beror på hur livet ter sig för tillfället. 

 

När Jimmie är iväg blir det extra tydligt för mig vilka underbara människor jag omger mig med. Vissa ser till att jag kommer ur huset på en fika. Vissa ser till så jag kommer iväg på "mina" aktiviteter utan barn. Vissa bara står ut med att jag dyker upp med kort varsel. Vissa bara finns där o håller koll på att jag mår bra. Ni är underbara allihop, släkt och vänner.

 

Den här helgen har det visat sig väldigt tydligt. Förkylda barn. Tilda får feber. Svägerskan o svågern säger "kom ändå!". Till Caspers stora glädje åker vi dit och fikar ändå och mamma lilla får sig en underbar vuxenstund. Så har vi då en repning i morgon. Mamma försökte verkligen in i det sista att bli kry så hon kunde ta barnen med hjälp av mormor men ibland måste man inse sina begränsningar. Jag funderade och funderade. Vem fasen ska jag fråga då? Kanske kan "dela ut" barnen lite till två olika.... Men nä, det räckte att fråga en. Mindre än ett dygn innan får hon en fråga. Kan du ta ett-två barn i morgon? Bara kom hit med dom! blev svaret. Båda? Så många timmar? Inga problem. Nähe.... Trodde det var kört när Tilda åkte på febern men nädå, fortfarande ok. Jisses. Tack älskade Anna!

 

Nu har vi nästa problem. Det är inte löst än. Får se hur Tilda mår i morrn. Det är ju då måndagen.... Min första jobbdag... Ska jag bli tvungen att vabba min första jävla jobbdag?? Jag som har längtat så?? Det återstår att se....

 

Men tills dess, tack ALLA som har förgyllt de här tre veckorna för mig och sett till att jag har klarat av detta utan problem, nä snarare med bravur! Alla barnvakter, alla som har sett till att jag får vara jag när jag är utan barn, alla som har lekt med mig och barnen och alla som har bjudit på kaffe, eller kommit hit på fika! TACK!!! I löööööve u!