Tettelisa

Ja, varje dag man slår upp ögonen så är det en nya dag. Nya möjligheter, nya tag, nya humörsvängningar. Hade bestämt mig för att möta den här dagen med ett leende. Ska inte vara så jäkla svårt med morgonbestyren om man möter dom med ett leende.

 

Inte svårt o börja le när man hör barnen leka förnöjt inne på deras rum. Att en bajsblöjjar väntar mig, det bekommer mig inte. Tar fram kläder till barnen och tar mig ner för trappan med båda mina telningar i kölvattnet. Ler. Lägger upp Tilda på skötbordet medan Casper krånglar av sig pyjamas och blöjja. Ler. Inte så svårt. Får en spark i magen. Ler. Får två fötter med kraft i bröstet. Ler. Tilda skriker och krumbuktar. Har slutat le nu. Hon river ner dom attiraljer hon får fatt i på hyllan samtidigt som hon krumbuktar, skriker och griper efter blöjjan. Bajs på händer, bajs på pyjamas, bajs på mig. Ja, jag ler inte nu heller, börjar faktiskt bli rätt förbannad...

 

Bajskatastrofen avvärjs, Tilda får på sig kläder och hundarna åker ut i trädgården. Min tur. Går på toaletten och djupandas samtidigt som jag gör mina behov och Casper klär på sig. Då hör jag "rrriitsch". Naturligtvis. Kan inte lämna henne tio sekunder innan hon passar på att göra något hon inte får eller helt enkelt tar sönder något. Jajja, tänker inte rusa ut där med byxorna nere vid knäna och en hammare i röven. Var bara att lugnt sitta kvar och lyssna vidare på den förödelse hon skapade i vardagsrummet.

 

Casper fick kläder på sig, jag blev färdig, nu måste nog frukosten fram. Sliter väck de söndertrasade grejjerna från Tilda varav jag får en riktig meltdown till svar av Tilda i äkta dramaqueen-stil. Hon lägger sig på rygg på golvet, sparkar med fötterna i golvet, skriker och gråter. Detta gjorde hon sen så fort hon såg mig. Försökte avleda henne. Funkar inte. Försökte skynda mig med frukosten och helt enkelt strunta i det skrikande barnet men det är inte lätt när hon hela tiden stapplar fram till benen på en, klänger sig fast och skriker. Eller helt enkelt lägger sig mitt på golvet och skriker. Sätter till slut Tilda i hennes stol, ger henne sitt vatten och försöker skynda mig med frukosten. När den nästan är klar kommer det. Leendet var borta sen länge, nu kom psykbrytet. Knytnäven bankas hårt i diskbänken så bringor och matskålar flyger all världens väg samtidigt som ett vansinnigt "SLUTA NU!" kommer ur truten på mig. Pedagogiken flödar i vårt hem. Tilda tittar storögt på förödelsen MAMMA har skapat. Tvärtyst. HA! Halleluja. Sista frukosten åker fram kvickt som attans och jag kan andas ut. Men jag inser att vi inte kommer kunna stanna hemma några längre stunder idag. Här gäller det att prioritera. Handla, Systemet, gå med hundar. Allt ska planeras in runt lunch och mellanmål så inget krockar. idag kan vi nog inte ha några blodsockerdippar, det klarar jag inte. Leendet har jag inte riktigt orkat hämta upp igen, ännu, men det kommer. Casper brukar lösa det ;) Nu, prio ett, kaffe....