Tettelisa

Varför är det så? Varför blir man stressad när ens barn inte "kan" det dom "ska"? Kände detta redan i mammagruppen när Casper bara var ett par månader. Han gjorde aldrig som dom andra barnen. Detta blev för mycke för mig så jag slutade. Jag visste att Casper inte var onormal på några vis, nej han gör helt enkelt allting på sitt eget vis och i sin egen takt. Men allt ska jämföras, ungarna ska vara bäst på allt och det ska skrytas om minsta lilla framsteg. Sen på alla kontrollerna; gör han det? kan han det? har han börjat med det? Nej, nej och nej, men han gör det hääär! jaha, va bra... Varför ska det vara så?? Varför ser man inte det Casper faktiskt gör? Vad HAN klarar av, istället för att titta i deras checklista och bara gå efter den? Caspers kontaktperson på dagis har alltid kunnat se det på det viset så det har alltid känts så bra att diskutera med- och motgångar med henne. Vad vi kan göra för honom och vad dom kan göra på dagis, både för att puscha han framåt och för att höjja honom för det han redan kan.

 

På fyraårs-kontrollen idag fick han bakslag på bakslag. Allt var svårt och inte riktigt rätt. Han skulle bygga på ett speciellt vis, han ville bygga torn. Han skulle rita på ett speciellt vis, han ville rita hår. Han skulle trä på kulorna på en tråd, det var jättesvårt och ingenting han hade provat innan och han kämpade. Jag sååg hur stressad han blev av att inte riktigt klara nåt, att inte riktigt göra rätt, att han inte riktigt förstod vad som förväntades av honom och det skar i mitt hjärta. Min älskade pojk, du är ju så duktig! Du har börjat våga gå balansgång själv! Du vågar ta stegen mellan stubbarna trots att det är lite högt! Du kan mata ankorna så dom äter direkt från handen! Du pratar mer och mer! Du hjälper mamma göra köttbullar även om det är allt från flygande flygplan som störtar i plåten till farliga lejon och aldrig köttbullar! Du plockar undan efter din syster! Du sätter igång tv:n själv! Du vattnar blommorna själv! Du går på toaletten själv! Du håller hunden själv! Du går 4 km själv! Och idag, IDAG!!!! satte du på dig jympadojjorna alldeles själv!

 

Vi skiter i kontrollerna du och jag. Vi kämpar på med det vi tycker är roligt du och jag. Hela eftermiddagen ska vi bara ha roligt du och jag. Vi ska till Kajsa, du tycker det är så roligt och prata med henne (Iogopeden) och sen ska vi leka på vallarna, du och jag. För jag tycker du är så jäkla bra.