Tettelisa

Igår var Casper och jag på ge-kås. Det var längesen jag hade med barn dit... inget jag uppskattar... men han var tvungen att prova regnställ. Min duktige kille hänger på utan gnäll trots att det blir tid och övertid för mat. När vi ska ta den sista pinalen säger jag till min redige kille att han får välja en leksak nu för att han har varit så duktig. Jag går förbi spindelmannen, leksaksbilar och han är alldeles tyst... Sen kommer vi in på instrumentavdelningen. Nu vaknar han till liv. "Den mamma, oooohhh snygg!!" Trodde han hade fastnat för nån hypad keyboard eller trumma. Nä. En knallgul gitarr för barn över 18 månader med knappar, jobbiga melodier och en blinkande stjärna... Kollar priset... hade ju inte riktigt tänkt mig den prisklassen men ljuset i sonens ögon gick inte att ta miste på. Brottas lite med mammaförnuftet här. Liiite för dyrt... men å andra sidan köper jag nästan aldrig några leksaker till honom.... "Är det verkligen den du vill ha? Inte den här?" Fingrar lite på en liiite billigare sak. "Nä mamma, deeen!! Den ja mååååste ha!" Okej. Vi ryckte bort "try me"-fliken och Casper satte sig ner i vagnen och fingrade och spelade på sin gitarr. Nu kommer ju då kassamomentet. Köer överallt. Jag är liiiite allergisk mot köer. O så väljer jag lixom alltid fel... Vi hänger där i kön jag och Casper, han spelar på sin gitarr och jag facebookar. Lite prat om kissenödig och hungrig börjar stressa mig liiite grann. Då, plötsligt händer det, en kassa till öppnas och jag slänger mig dit, kommer först, kommer ut, halleluja!

 

Casper visar stolt upp gitarren när vi kommer hem och sitter och pillar med den resten av hans vakna tid. Inser att jag har skaffat mig problem inför morgondagen när Tilda upptäcker gitarren... Min morgon har komponerats med gitarren och en av Tildas gamla speldoser, ibland en åt gången och ibland båda samtidigt.... Casper sköter hanteringen av gitarren själv och bestämmer pedagogiskt och rättvist när det är Tildas tur att låna den. 

 

Ikväll är det dans. Sannex. Ska bli asaroligt! Tänkte att jag skulle ta det lugnt då min fot fortfarande är öm. Men så sticker tjurhuvet fram. Klarar den inte en danskväll så ska den inte springa halvmara på lördag heller. Kommer inte att komma ut på min test-runda av foten så testet får lixom bli dansen. Vet längst in i hjärtat att den inte kommer klara en halvmara. Den mår inte riktigt bra. Men så fort jag tänker dom förnuftiga tankarna blir jag sur och irriterad. Vill ju så gärna! O nu pissar jag blod me! SUR är jag!