Stolt matte!
Ja, det blev ett litet spår för Lova-damen igår i Getinge. Inget långt spår men lite oregelbundet spår, en vinkel och korsade en stig. Man hinner med mycke på en femtio meter ;) Hon tog upptaget jättefint, redde ut vart spåret gick och drog iväg med en sällan skådad iver. Hon tappar. Ser med uppspärrade ögon på när hon går i en liten halvcirkel tillbaka för att gå rätt på spåret och ta upp det klockrent igen! Halleluja! Hon har fattat! Förr har jag lite diskret backat när jag har sett att hon har tappat, för att hon ska lära sig att söka sig bakåt igen när hon springer av spåret. Att den här poletten hade ramlat ner kändes SÅ fantastiskt! Duktiga tösen! Klöven hittades och den här gången vet jag inte vem som var gladast egentligen, matte eller hund!
